Hej, Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! 
 

Jag ska försöka besvara dina frågor utifrån ärvdabalkens bestämmelser. 
 

Gåva och förskott på arv
Det finns en presumtion för att det som en arvlåtare under sin livstid gett bort till en bröstarvinge (barn, barnbarn) ska avräknas som förskott på arvet, eftersom man utgår ifrån att arvlåtaren vill att varje barn ska få lika mycket. En arvlåtare som vill gynna en bröstarvinge kan dock bestämma att en gåva inte ska avräknas som förskott på bröstarvingens framtida arv och då gäller inte presumtionen längre (6 kap. 1 §). Detta görs vanligen genom att arvlåtaren uttrycker sin vilja att gåvan inte ska vara ett förskott på arvet iiett gåvobrev.

Gåva som likställs med testamente 
Under vissa omständigheter kan gåvotagaren bli ersättningsskyldig för den delen av gåvans värde som skulle blivit arv till den andra bröstarvingen /7 kap. 4§). Det kan avse situationer som t.ex. när arvlåtaren skänker bort egendom på sin dödsbädd eller egendom som arvlåtaren kan tänkas ha nytta av fram till sin död trots att den är bortskänkt. I dessa situationer likställs gåvan med ett testamente och en arvlåtare får inte testamentera bort en bröstarvinges laglott (hälften av arvslotten). Om personen bor kvar i bostadsrätten efter att personen gett bort den till sin dotter är detta en situation som faller in under bestämmelsen. Då hjälper det inte att ha skrivit ett gåvobrev. För att ersättningsskyldigheten ska inträda krävs att den bröstarvinge som inte fått bostadsrätten väcker talan vid domstol inom ett år från bouppteckningens avslutande.

När arv betalas ut 
Arvet betalas ut när alla dödsbodelägare har godkänt arvsskiftet. Arvsskifteshandlingen ska skrivas under av alla delägare i dödsboet (23 kap. 4 §) och arvet får alltså inte delas ut innan alla har godkänt handlingen. För det fall en delägare inte godkänner arvsskifteshandlingen kan de andra delägarna anlita en skiftesman för att dela upp arvet. (23 kap. 5 §) Skiftesmannen ska i första hand fungera som en medlare mellan delägarna så att man kommer fram till en frivillig lösning. Om delägarna ändå inte kommer överens kan skiftesmannen genomföra ett tvångsskifte, vilket innebär att skiftesmannen beslutar hur egendomen ska delas upp.

Grunder för klander
Är man missnöjd med hur fördelningen i ett testamente har gått till kan man klandra testamentet inom sex månader (14 kap. 5 §). Sex månaderna gäller från att man blivit delgiven (14 kap. 4 §). Om man har godkänt testamentet och signerat det förlorar man som regel sin rätt att klandra det.
För att klandertalan ska nå framgång måste en av ogiltighetsgrunderna bli aktuell

Jag hoppas jag har besvarat din fråga! Om det återstår frågor är du är varmt välkommen att höra av dig igen. Vill du ha vidare vägledning i ditt ärende med hjälp av en jurist kan du ta kontakt med en av våra familjejurister som du kan nå här.

Vänliga hälsningar,

Susann