Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Nedan kommer en redogörelse om vad som gäller i ditt fall utifrån de omständigheter som du har nämnt. I svaret har jag har antagit att personen som avlidit inte är gift (då gäller speciella regler vad gäller bodelning). Jag har också antagit att den avlidne inte har efterlämnat ett testamente där det står hur den avlidne vill hur egendomen ska fördelas. I detta fall är det reglerna i 18 och 23 kap. ärvdabalken (nedan kallat ÄB) som blir aktuella.

Avveckling av dödsbo och dödsbodelägares rätt till egendom

De som är dödsbodelägare ska tillsammans sköta avvecklingen av den avlidnas dödsbo enligt 18 kap. 1 § ÄB. I och med att dödsbodelägarna ska sköta avvecklingen tillsammans råder i princip total enighet. Det finns dock undantag mot detta och det handlar om åtgärder som inte kan uppskjutas, i de fallen krävs inte att alla dödsbodelägares samtycke inhämtas. Det skulle ex. vara om det pågår en brand i den avlidnes bostad  En del av avvecklingen av dödsboet är arvskiftet, vilket är fördelning av arvet. Enligt 23 kap. 1 § ÄB ska arvskiftet förrättas av dödsbodelägarna. Delägarna har frihet att själva komma överens hur de vill fördela egendomen.

När dödsbodelägarande andelar i dödsboet har framräknats ska andelarna fördelas på lotter (den faktiska fördelningen av egendomen) enligt 23 kap. 3 § ÄB. Dödsbodelägarna kan bestämma hur egendomen ska fördelas men om det inte går har varje delägare rätt att få lott i varje slag av egendom. Ett av dessa egendomsslag är lös egendom och lösöre (så som möbler). Vad som inte kan delas i flera delar kan läggas på en och samma lott. Vad som menas med detta är ex. en värdefull matta eller liknande, som inte kan fördelas mellan dödsbodelägarna. Ett sätt att fördela de enskilda egendomsobjekten är genom lottdragning eller auktion mellan delägarna, om de kommer överens om det. Dödsbodelägarna är här inte bundna av de värden som den dödes tillgångar givits i bouppteckningen, utan de kan komma överens om andra värden.

Om dödsbodelägare inte kommer överens

Om inte dödsbodelägarna kan komma överens kan det bli aktuellt med tvångsskifte. Varje delägare har rätt att ansöka om förordnande av skiftesman vid tingsrätten enligt 23 kap. 5 § ÄB. Om ansökan beviljas så ställs boet under förvaltning av skiftesmannen. Skiftesmannens första uppgift är att försöka ena delägarna om ett skifte, om detta inte lyckas kommer skiftesmannen att göra ett. tvångsskifte

Vad gäller i ditt fall?

Eftersom ni dödsbodelägare inte är helt eniga så gäller att varje delägare har rätt till egendom i varje egendomsslag, i detta fall gäller det lösöre som de flesta delägare vill skänka bort. Det betyder att den dödsbodelägaren har rätt att få en del av lösöret på sin lott enligt reglerna i ärvdabalken. I ert fall finns det inte någon möjlighet till att tvinga av en dödsbodelägare sin lott. Jag bedömer att det inte rör sig om ett fall där ni kan fatta ett beslut utan att ha samtycke av alla dödsbodelägare. Som jag förstår det vill ni skänka bort lösöret och då är det kanske inte aktuellt med en lottdragning eller en auktion av den avlidnes egendom. I detta fall kan det vara aktuellt med ett tvångsskifte för er då ni inte kommer överens. Men troligtvis skulle effekten av ett tvångsskifte bli att den dödsbodelägare som vill ha en del av lösöret, kommer få en del av det eftersom denna skulle ha rätt till det.

Handlingsplan och sammanfattning

Du har uppgett att ni är klara med bouppteckningen och denna har skickats in till Skatteverket. Du verkar osäker på vad som ska ske efter det och därför ges här en kort redogörelse på vad som ni som dödsbodelägare behöver tänka på.

Innan ett arvskifte sker ska ni se till att den avlidnes skulder är betalda. Det handlar inte bara om skulder som uppkommit under den avlidnes livstid, utan också efter dennes bortgång. Därför kan det vara bra att avsluta prenumerationer och abonnemang så att dessa inte drar massa pengar. Se också till så att det är bara den avlidnes egendom kvar, annans egendom som den avlidne lånat och så vidare måste lämnas tillbaka och ska inte vara med i arvskiftet. Om någon av dödsbodelägarna fått ett förskott på arv måste detta uppmärksammas eftersom dennes andel då ska minskas med så mycket denne fått i förskott. Efter detta sker arvskiftet.

Slutsatsen av detta är att man inte kan tvinga av en dödsbodelägares sin lott i viss egendom, och för att ett arvskifte ska kunna göras måste delägarna i dödsboet vara eniga. Om man absolut inte kan komma överens så kan det behöva ske ett tvångsskifte. Men det bästa är självklart att komma till en överenskommelse där alla är överens.

Behöver du mer hjälp med vad gäller arvskifte och vad som ska ske innan det är du välkommen att boka en tid hos en av våra jurister på Familjens Jurist. Lycka till!