Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen! 

Vad jag känner till är besittningstillstånd ingenting som är relevant för frågan om arvsfördelning. Med hänsyn till hur frågan är skriven uppfattar jag det som att ni äger fastigheten till lika stora delar, och att ni vill säkerställa möjligheten för en efterlevande make att bo kvar i fastigheten om den ena av er skulle gå bort. Jag uppfattar det även som att ni är oroliga för att övrig egendom utöver fastigheten inte kommer ge tillräcklig ersättning till särkullbarn(et) för att barnet/barnen ska kunna ta del av sin/sina laglott(er) utan att behöva sälja huset. Inledningsvis kommer jag gå igenom hur regleringen ser ut för att därefter besvara dina frågor. 

Bodelning

Det första som sker när den ena maken avlider är att en bodelning görs (Äktenskapsbalken 1 kap. 5 §, 9 kap. 1 §). Hur detta sker kommer jag inte gå igenom här, men du kan läsa mer på Familjens Jurists hemsida. 

Arvsordning

Som du verkar ha noterat är den närmsta arvingen s.k. bröstarvingar (Ärvdabalken, ÄB, 2 kap. 1 §). Detta innebär att, om ingenting annat framgår av testamentet, den avlidnes bröstarvinge/ar tar lika lott av arvet. En särskild ordning gäller dock för ett gift par. Kvarlåtenskapen tillfaller då den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 1 §), varpå bröstarvingar tar del av arvet först när även den efterlevande maken avlider. 

Särkullbarn

Om den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens bröstarvinge gäller dock att detta barn direkt tar del av sin arvslott (ÄB 3 kap. 1 §). Barnet har dock en möjlighet att avstå från arvet, till förmån för den efterlevande maken enligt (ÄB 3 kap. 9 §). Barnet kommer då att bli efterarvinge till den senare maken, och ha rätt att ta del av dennes kvarlåtenskap när maken avlider. Efterarvet utgörs av så stor andel av den efterlevande makens förmögenhet som det avstådda arvet gör vid tidpunkten för arvskiftet av den först avlidne. Detta innebär att om den efterlevandes egen förmögenhet efter bodelning är 1 mkr, och det avstådda arvet är 500 tkr (totalt alltså 1,5 mkr) kommer den först avlidnes bröstarvinge ha rätt till 1/3 av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Om den efterlevande makens förmögenhet ökar till, exempelvis, 3 mkr, kommer efterarvingen ha rätt till 1 mkr. På motsvarande sätt har efterarvingen rätt till 100 tkr om makens förmögenhet minskar till 300 tkr.

Laglott och testamente

En bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge har rätt att få ut hälften av sin arvslott, s.k. laglott (ÄB 7 kap. 1 §). Om det är ett (1) barn är arvslotten 100%, och laglotten således 50%. Detta innebär att om inget testamente finns kommer barnet få 100% av den förmögenhet som tillhör den avlidne maken efter att bodelning har gjorts. Om ett testamente däremot skrivs, kan 50% av egendomen testamenteras till t.ex. den andra maken. Det går alltså inte att genom testamente inskränka bröstarvingens rätt att få sin laglott. 

Vad ni bör göra 

Om ni inte redan har gjort det bör ni skriva varsitt testamente, vilket ni kan göra via Familjens Jurist, som reglerar hur egendomen skall fördelas om den ena avlider. Vill ni ha rådgivning om upprättandet av testamente rekommenderar jag att boka tid med en av våra duktiga jurister på Familjens Jurist. Det finns dock inget ni kan göra som inskränker särkullbarnens rätt att ta del av sin laglott, utan detta är något de själva måste välja att göra genom ett s.k. arvsavstående. Om ni har möjlighet kan det därför vara en bra idé att prata med de berörda barnen om frågan, och förklara er vilja avseende huset. 

Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Hör gärna av dig till oss på nytt om du har andra frågor!