Frågor om enskild egendom, arv och skilsmässa
hej ! Min pappa och mamma är gifta, de har oss fyra barn alla över 18 år.
Min pappa har ärft en gård av sin mamma. Detta var testamenterat som enskild egendom till honom. Han har nu såld den och dem har blivit pengar på kontot.
jag förstår att om pappa skulle dö, så kommer alla pengar gå till våran mor.
*Om pappa tar ut en skillsmässa, går pengarna till oss barn då? (om mamma inte går med på skillsmässa, men pappa har skickat in papprerna och dör, går pengarna till oss då?
*Om pappa inte tar ut en skillsmässa, men skriv er ett testamente där pengarna delas på oss barn. får vi barn pengarna då eller kan mamma bli rättfärdad pengarna ändå?
tack på förhand för svar!
Rådgivarens svar
Hej! Tack för att du ställer din fråga till Fråga Juristen.
Jag kommer besvara din fråga i två delar utifrån de två scenarion som du har ställt upp under varsin rubrik.
Fråga 1: Vad händer om ena maken går bort innan skilsmässan är klar?
Enskild egendom är egendom som uttryckligen bekräftats enskild genom exempelvis ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev. Det viktiga är alltså att egendomen på något sätt har förordnats som enskild till personen i fråga. Vad som trätt istället för den enskilda egendomen är också att anse som enskild egendom. Det gäller bland annat den här situationen, där en gård som testamenterats med villkoret att gården är er pappas enskilda egendom har sålts. Pengarna som er pappa fått från försäljningen av gården är därmed att betrakta som enskild egendom om inget annat har angetts i samma testamente (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).
Om makarna inte är överens om en skilsmässa, börjar en betänketid att löpa om sex månader från den dag ansökan om skilsmässa gjordes (5 kap. 2 § äktenskapsbalken). Skilsmässan är alltså inte fullbordad vid dagen för ansökan i det här fallet, utan skilsmässan anses vara pågående i och med att era föräldrar inte är överens om att de ska skiljas.
Huvudregeln är att makar ärver varandra, vilket innebär att den efterlevande maken ärver allt före deras gemensamma barn. De gemensamma barnen har då istället rätt till efterarv när en efterlevande maken dör (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock ett undantag från detta som innebär att makar inte ärver varandra om makarna låg i skilsmässa när den första maken avled (3 kap. 10 § ärvdabalken). Med andra ord spelar det ingen roll att skilsmässan inte är genomförd än, utan så fort er pappa har lämnat in ansökan om skilsmässa så gäller undantaget från makars arvsrätt.
Därmed kommer pengarna att ingå i ert arv efter er pappa, som ni i egenskap av bröstarvingar har rätt till i första hand om det inte finns ett testamente som anger något annat (2 kap. 1 § ärvdabalken).
När det gäller enskild egendom i form av pengar, är det dock avgörande vilket konto de finns på. Om pengarna från försäljningen av gården sätts in på ett gemensamt konto som båda makarna har tillgång till och använder sig av, riskerar pengarna att förlora sin karaktär som enskild egendom. Det här beror på att det helt enkelt är för svårt att skilja pengar från pengar. Högsta domstolen har angett att pengar som är enskild egendom måste redovisas separat för att kunna bestå som enskild egendom. Om pengarna från försäljningen med andra ord finns på ett gemensamt konto, riskerar pengasumman att anses som makarnas gemensamma egendom och kommer i sådant fall att delas lika mellan dem via en bodelning.
Fråga 2: Går testamente före makars arvsrätt?
I det här scenariot är utgångspunkten att era föräldrar fortfarande är gifta vid er pappas bortgång. Då gäller alltså reglerna om att makarna ärver varandra före gemensamma barn som jag nämnt ovan (3 kap. 1 § ärvdabalken).
Att upprätta ett testamente är ett tillvägagångssätt för att kringgå lagens regler om hur arvet ska fördelas. Ett testamente som ger er rätt till hans egendom kan därav frånta er mammas rätt till arv från er pappa/hennes make. Det som är förordnat i ett testamente gäller med andra ord före vad som står i lagen om fördelning av arv.
Däremot finns ett skydd för efterlevande makar när den avlidne maken har skänkt bort sin kvarlåtenskap till någon eller något annat via ett testamente. Skyddet innebär att den efterlevande maken har rätt till att få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp från arvet - den så kallade basbeloppsregeln (3 kap. 1 § st. 2 ärvdabalken). Ett prisbasbelopp för år 2019 är lika med 46 500 kronor. Basbeloppsregeln går med andra ord före ett testamente. Dock avräknas summan från det som den efterlevande maken erhåller genom bodelning samt eventuell egen enskild egendom. Bodelning görs vid skilsmässa eller på grund av dödsfall och innebär en likafördelning av makarnas gemensamma egendom mellan dem. Om det görs en bodelning mellan era föräldrar vid er pappas bortgång, ska alltså det som er mamma får ut av bodelningen samt eventuell enskild egendom som hon själv har, dras av från summan av fyra prisbasbelopp. Det som blir över har er mamma rätt att kräva ut från er pappas kvarlåtenskap.
Avslutningsvis
Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har följdfrågor är du varmt välkommen att ställa fler frågor i vårt frågeformulär.
Familjens Jurist hjälper gärna till i familjerättsliga frågor och ärenden. Allt från frågor om skilsmässa till frågor om vad som händer om någon familjemedlem dör. Om ni önskar komma i kontakt med en jurist för professionell rådgivning, kan ni klicka här för att läsa mer.
Om någon familjemedlem har gått bort, kan Familjens Jurist hjälpa er med allt i processen. Läs mer här om hur Familjens Jurist kan hjälpa er med att ta hand om ett dödsbo.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.