Frågor om arvskifte och ersättning för detta
Det finns 2 dödsbodelägare i ett arvskifte. Tingsrätten har utsett en boutredningsman på den ena dödsbodelägarens begäran, bouppteckningen var klar sedan innan. Boutredningsmannen har gjort en tvångsskifte som den ena dödsbodelägaren (samma person som begärdeboutredningsman från Tingsrätten) klandrar genom att stämma den andra dödsbodelägaren. I stämningen framgår att hen vill att skiftet görs om och att boutredningsmanmen inte ska ta ut någon kostnad för att göra om skiftet då den som stämmer anser att skiftet har gjorts felaktigt. Kan käranden ställa sådana krav på boutredningsmannen när käranden stämmer den andre dödsbodelägaren och inte boutredningsmannen?
Om svaret är nej och käranden vinner målet:
1 Vem ska stå för kostnaden för arvskiftet?
Efter det första arvskiftet finns mycket lite medel kvar i dödsboet efter kostnaden för boutredningsman som gjort tvångsskiftet är avdragen. I princip återstår endast lösöre utan större ekonomiskt värde, i alla fall jämfört med kostnaden för en ny grundligare boutredning. Dessutom finns en fordran på käranden. Käranden vill enligt stämningsansökan att boutredningsmannen ska göra en ännu grundligare undersökning av förskott på arv, samt lämna in saker för värdering och det innebär ju i så fall ännu högre kostnader mot tidigare arvskifte. Normalt sett ska ju den som ansöker om boutredningsman stå för kostnaderna om boets tillgångar inte räcker, i det här fallet har boet en fordran på käranden och hen meddelandeboutredningsmannen att hen inte kan betala in den skulden pga sin ekonomiska situation.
2. Blir det automatiskt sammaboutredningsman som tidigare eller kan rätten utse en ny boutredningsman?
3. Vad händer om den befintliga/nya boutredningsmannen sätter boet i konkurs då medel saknas för att göra en ny boutredning? Vem får betala kostnaderna för skiftet då?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Nedan redogör jag för vad som gäller.
Klander av arvskifte
Regler om klander av arvskifte finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Om dödsbodelägare begär det, ska domstol förordna att egendom ska avträdas till förvaltning av boutredningsman samt utse någon att i sådan egenskap handha förvaltningen (ÄB 19 kap. 1 §). Om ett dödsbo förvaltas av en boutredningsman är denne utan särskilt förordnande skiftesman och kan således utföra arvskifte. Vid arvskifte gäller äktenskapsbalkens regler analogt (ÄB 23 kap. 5 §). Om en dödsbodelägare är missnöjd med arvskiftet, kan denne klandra tvångsskiftet inom fyra veckor efter delgivning (ÄktB 17 kap. 8 § st. 2). Klandertalan väcks mot övriga dödsbodelägare. Boutredningsmannen har rätt till arvode och ersättning av dödsboet (ÄB 23 kap. 5 §). Vid klander av tvångsskifte får domstol inhämta yttrande av boutredningsmannen och återförvisa ärendet till denne (ÄktB 17 kap. 8 § st. 3).
En dödsbodelägare har alltså möjlighet att klandra ett tvångsskifte. Klandertalan förs då mot övriga dödsbodelägare. Boutredningsman har rätt till ersättning för förvaltning och tvångsskifte. Dödsboet står för denna kostnad.
Samma boutredningsman?
Vid klander av tvångsskifte kan ärendet återförvisas till boutredningsmannen (ÄktB 17 kap. 8 § st. 3). Det är dock möjligt att entlediga boutredningsman. Om boutredningsman inte är lämplig eller av annan orsak bör skiljas från uppdraget, kan entledigande ske om detta begärs av dödsbodelägare (ÄB 19 kap. 5 § st. 2).
Om klandertalan är framgångsrik, kommer förmodligen samma boutredningsman sköta arvskiftet igen. Det är möjligt att entlediga denne, men det krävs då att dödsbodelägare kan visa på olämplighet eller dylikt för att byta till annan boutredningsman.
Om dödsboet hamnar i konkurs
Om ett dödsbo har mer skulder än tillgångar, ska boutredningsmannen försöka träffa en uppgörelse med borgenärerna. Om det inte går att uppnå en uppgörelse och dödsbodelägarna samt offentligt ackord inte kan fylla bristen, ska boutredningsmannen avträda dödsboets egendom till konkurs (ÄB 19 kap. 11 § st. 2). Ett offentligt ackord är en slags överenskommelse med borgenärerna och gäldenären. Detta används vanligtvis om dödsboet kan ses som en näringsidkare. Utifrån vad du beskrivit verkar inte dödsboet kunna ses som en näringsidkare.
Om ett dödsbo är insolvent (d.v.s. oförmögen att betala) ska boutredningsmannen försätta dödsboet i konkurs. I en sådan situation har boutredningsmannen fortfarande rätt att få ersättning av dödsboet. Begravnings- och bouppteckningskostnader har allmän förmånsrätt, vilket innebär att de skulderna går före ”vanliga” skulder. Skulder som inte kan betalas avskrivs.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är dödsboet ansvarigt för att ersätta boutredningsmannen för sitt arbete. Om käranden vinner målet och arvskiftet görs om kommer boutredningsmannen fortfarande ha rätt till ersättning. Detta står dödsboet för. Om arvskiftet måste göras om kommer förmodligen samma boutredningsman att få uppdraget. Det är dock möjligt att byta ut denne, men då måste det visas på olämplighet eller liknande för att få till stånd ett byte. Vid en konkurs är det fortfarande dödsboet som ansvarar för ersättning till boutredningsmannen. Om inte tillgångarna räcker till avskrivs resten av skulden.
Hoppas du fått svar på din fråga! Om du känner behov av mer juridisk hjälp så kan du vända dig till Familjens Jurist allmänna rådgivning för mer hjälp.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.