Hej, 

Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. I detta svar besvaras dina frågor i turordning. I svaret/svaren utgår jag från att det inte finns något testamente eller förmånstagarförordnande. 

Fråga 1 – hur fördelas tillgångarna om din styvfar nu går bort?
Svar: Jag förstår denna fråga som att du undrar över hur egendomen ska fördelas efter din styrfaders bortgång. Hur de rena ekonomiska tillgångarna fördelas besvaras under ”Fråga 2 – hur stor blir din efterarvskvot?”. 

Vardera makes (din mamma och din styvfader) arvingar (du och din styvfaders biologiska dotter) har rätt att som arv få egendom, efter makarnas bortgång, som tillhört respektive make under äktenskapet, se 3 kap. 5 § ärvdabalken. 

Fråga 2 – Hur stor blir din efterarvskvot?
Svar: Tyvärr skulle jag behöva se den bouppteckning som gjordes efter din mammas bortgång för att kunna räkna ut din ungefärliga efterarvskvot. Jag väljer därför att visa hur efterarvskvoten beräknas. Då olika faktorer kan påverka beräkningen såsom ökning och minskning av boet, visar jag huvudexemplet på hur en efterarvskvot beräknas. 

Har makarna enbart haft giftorättsgods är efterarvskvoten hälften. 

Det är den egendom som den sist avlidne maken (din styvfar) har erhållit från den först avlidne maken (din mamma) med fri förfoganderätt (efter bodelning) som ska delas med helheten av boet. Då får du ut efterarvskvoten. Se nedan. 

Ex. 
A har avlidit och efterlämnar make B och deras gemensamma barn C. 

Först görs en bodelning. 
A har giftorättsgods till värde av 600 000, B har giftorättsgods på 200 000. 

Totalt har A och B giftorättsgods till värde av 800 000 kr, dessa ska delas på hälften så att A och B får 400 000 vardera. 

A: 400 000 kr.  

B: 400 000 kr. 

Eftersom A är avliden, kan han inte erhålla 400 000 kr, utan dessa 400 000 kr ärvs av B med fri förfoganderätt (B har då rätt att leva av och bruka förmögenheten, men får inte testamentera över den). 

B
400 000 kr (full äganderätt genom bodelning)
400 000 kr (fri förfoganderätt genom arv)

För beräkning av efterarvskvoten delar man det den efterlevande maken har med fri förfoganderätt med hela boet. 

fri förfoganderätt/(fri förfoganderätt + full äganderätt)
400 000/(400 000 + 400 000) = 1/2 dvs 50 %.

Efterarvet är i detta exempel 50 % av den kvarlåtenskap som finns kvar när den sist avlidne makan avlider. 

Fråga 3 – betalas ditt efterarv ut först?
Svar: Ditt efterarv beräknas först, men med största sannolikhet kommer dödsboet betala ut ditt efterarv samtidigt som den biologiska dotterns arv. 

Fråga 4 – Om din styvfaders tillgångar är mindre än ditt efterarv, blir det biologiska dottern arvlös?
Svar: Efterarvet är en kvotdelsrätt eller en viss procentsats av arvet efter din mamma. Är det så att din styvfader har ”slösat bort” tillgångarna alternativt är så pass skuldsatt, skulle det kunna vara så att den biologiska dottern blir arvlös. 

Fråga 5 – Kan en laglott bli 0 kronor om det inte finns några tillgångar?
Svar: Ja, men en laglott kan aldrig bli mindre än 0 kronor. 

Sammanfattande rekomendation 
Jag upplever att du har flertal frågor om din efterarvsrätt. För att du ska få mer specifika svar önskar jag råda dig till att kontakta en jurist, vilket du kan göra genom att klicka här. 

I övrigt hoppas jag att du har fått svar på dina ställda frågor!

Med vänliga hälsningar