Fråga om arvsfördelning
Jag har två syskon, en bror och en syster och vår far är fortfarande i livet men inte vår mor. Hon dog för 16 år sedan. Jag och min bror har båda två barn var. Min syster har inga egna barn, däremot ett bonusbarn. Alla fem barn är idag myndiga. Min syster har testamenterat all sin egendom till sitt bonusbarn. Hon fick ett fritidshus av vår far som förskott på arv vilket var i båda våra föräldrars gemensamma ägo när vår mor levde. Vår syster fick fritidshuset för 12 år sedan, alltså efter att vår mor gått bort. Villkoret för gåvan var att vår far skulle få nyttja fritidshuset helt fritt som om det var hans eget. Värdet på fritidshuset vid gåvotillfället bedömdes vara ca 500 000 kr. vilket är högre än nuvarande värdet på resten av vår fars tillgångar som bedöms vara ca 250 000 kr. Vår syster har nyligen sålt fritidshuset för 1 700 000 kr.
Två frågor utifrån olika scenarior:
1) Hur fördelas arvet efter vår far om min syster dör före vår far? Då övertar ju hennes bonusbarn alla hennes tillgångar, inklusive ersättningen för fritidshuset vilket borde ingå i bodelningen efter vår far den dagen han dör då det var ett förskott på arvet.
2) Hur fördelas arvet efter vår far om han dör före någon av oss syskon?
Rådgivarens svar
Hej,
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Vid besvarandet av dina frågor utgår jag ifrån att din syster inte har adopterat sitt bonusbarn. Tyvärr kommer jag inte kunna göra några ungefärliga beräkningar om hur stort arv ni kommer att få, då jag, för en sådan beräkning, skulle behöva se bouppteckningen som gjordes efter er mor.
Allmänt om fördelning av arv
Vid arvrättsliga frågor är det ärvdabalkensom blir aktuell att kolla i.
Då er far inte har skrivit ett testamente blir det den i lag fastställda arvsordningen som ska tillämpas. Det innebär i ert fall att arvet ska tillfalla er som barn, bröstarvingar, 2 kap. 1 § ärvdabalken.
Fråga 1 - Hur fördelas arvet efter er far om er syster dör före er far?
Svar: Enligt 2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalkenska, om ett er syster avlider före er far, hennes barn träda i hennes ställe. Det är en princip som kallas för ”istadarätten”. Därefter ska arvet fördelas. Problemet som uppstår här är att er syster har ett bonusbarn som varken är adopterat (och därför enligt lag behandlas som hennes eget) eller biologiskt. Detta bonusbarn har hon testamenterat samtliga sina tillgångar till, vilket innebär även värdet för det sålda fritidshus hon erhöll, som enligt juridiska termer kallas för ”gåva för dödsfalls skull”, från er far ska tillfalla det bonusbarnet.
Frågan blir därför, om detta bonusbarn blir tvunget att ”ge tillbaka” en del eller hela summan utifrån det fall att det skulle påverka din och din brors laglott.
Hade bonusbarnet varit adopterad eller biologiskt hade bonusbarnet, på grund av principen om istadarätt, mest troligt varit skyldig att ge tillbaka en del av eller hela summan av fritidshuset genom att du och din bror påkallar jämkning av gåvan, se 7 kap. 4 § ärvdabalken. Då bonusbarnet varken är adopterat eller biologiskt, och då bonusbarnet inte är gåvomottagare (det är ju er syster), uppstår problem. Frågan är komplicerad och för att få ett säkert svar råder jag er att kontakta en jurist som kan reda ut detta problem.
Fråga 2 - Hur fördelas arvet efter vår far om han dör före någon av oss syskon?
Svar: Först och främst räknas arvet efter er mor ut. Efter er mor ska ni tre barn ha 1/3, då ni är tre barn: du, din bror och din syster. För att räkna ut hur stort detta arv ska vara får man kolla i den bouppteckning som gjordes vid tiden för er mors bortfall.
Därefter räknas arvet efter er far ut. Här utgår man från den bouppteckning som görs vid tiden för er fars bortfall. Då får eventuella gåvor som, ska räknas som förskott på arv, er far givit bort till er barn ”föras tillbaka” till boet för att räkna ut korrekt arv, se 7 kap. 2 § ärvdabalken.
Av er fars kvarlåtenskap bör ni få 1/3 var, då ni är tre barn.
Er far har dock givit en ganska stor gåva till er syster, som enligt arvsrättsliga termer kallas för ”gåva för dödsfalls skull”. En gåva för dödsfalls skull är just en sådan gåva där syftet är att ”ordna arvet efter sig”. Skolexemplet på en sådan gåva är just som i ert fall: arvlåtaren (er far) ger något till någon (er syster) men där gåvan villkoras av att arvlåtaren ska behålla nyttjanderätten till gåvan fram till sitt frånfälle. I ert fall har er far behållit nyttjanderätten till fritidshuset. En sådan gåva jämställs med ett testamente. Du och din bror ska då veta att ni som minst har rätt till er laglott. Utifrån det fall denna gåva inkräktar på er laglott måste du och din bror påkalla jämkning av gåvan, 7 kap. 3 § ärvdabalken. Viktigt att veta är att ni båda måste begära jämkning. Du kan inte begära jämkning för din brors del och din bror kan inte begära jämkning för din del.
Hur stor är då laglotten? Laglottsutrymmet är hälften av er fars totala kvarlåtenskap, 7 kap. 1 § ärvdabalken. Det innebär att er fars kvarlåtenskap först ska delas på hälften. Denna hälftensumma ska därefter delas på tre, eftersom ni är tre syskon:
Kvarlåtenskap/2 = laglottsutrymme för er tre syskon.
Laglottsutrymme för er tre syskon/3 = din laglott.
Sammanfattning och råd.
Vad avser din första fråga är den så pass komplicerad (och i praktiken sällan förekommande) att jag råder dig att kontakta en jurist för att få ett korrekt svar. Problematiken i den första frågan är just den gåva som er far givit er syster i kombination med bonusbarnets ställning och er systers testamente.
Vad avser den andra frågan ska ni tre barn, av er fars kvarlåtenskap få 1/3 var.
Här uppstår problem på grund av den gåva som er far givit er syster. Du och din bror ska då veta att ni som minst har rätt till er laglott.
Laglotten är hälften av kvarlåtenskapen. I ert fall får ni därför först dela er fars kvarlåtenskap på hälften och därefter dela denna hälftensumma på tre, eftersom ni är tre barn.
Om gåvan till er syster inkräktar på din och din brors laglott måste du och din bror begära jämkning av gåvan, eftersom det är en gåva för dödsfalls skull och därför är att likställa med ett testamente. Det är viktigt att veta att både du och din bror måste begära jämkning. Du kan inte begära jämkning för din brors del och din bror kan inte begära jämkning för din del.
Avslutande ord
Som du märker kan arvsrättsliga frågor, i synnerhet uträkning av arv, bli ganska komplicerade. Är det så att du har följdfrågor är du välkommen att kontakta oss på Juridiktillalla igen. Är det så att du önskar mer konkreta svar kan du reda ut din situation med en jurist genom att klicka här.
I övrigt hoppas jag att du har fått svar på dina frågor!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.