Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.

Ett företag eller dödsbo kan försättas i konkurs på två möjliga sätt; antingen genom att den skuldsatte själv (gäldenären) ansöker om konkurs eller genom den som den skuldsatte är skyldig pengar (borgenären) ansöker om konkurs. I mitt svar ska jag redogöra för förutsättningarna i de båda fallen. Något som är gemensamt för de båda fallen är att gäldenären måste vara på obestånd för att försättas i konkurs enligt 1:2 konkurslagen (KL). Med obestånd avses att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ännu en omständighet som är gemensamt för de båda fallen är att ansökan om konkurs sker skriftligen till tingsrätten enligt 2:1 KL. Behörig tingsrätt är den som dödsboet skulle ha svarat vid i tvistemål. Ett dödsbo svarar i sin tur där den avlidne hade sin hemvist innan dennes bortgång enligt 10:1 rättegångsbalken.

Gäldenären/dödsbodelägare ansöker om konkurs:

Enligt 2:3 st. 2 KL kan dödsboet eller dödsbodelägarna ansöka om konkurs. I ansökningshandlingen ska det då bifogas en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den döde. I den mån bouppteckningen har registrerats ska även ett bevis för att registrering skett bifogas. Om en bouppteckning inte har förrättats ska dödsbodelägarnas kontaktuppgifter, i form av namn och adress, istället lämnas. Om inte alla dödsbodelägare är delaktiga i ansökningen ska ärendet prövas genom förhandling enligt 2:14 st. 2 KL. Vad avser obeståndsfrågan utgör inte detta något problem eftersom gäldenärens uppgift om att denne är på obestånd ska i regel godtas enligt 2:7 KL.

Borgenär ansöker om konkurs:

När en borgenär ansöker om att gäldenären ska försättas i konkurs ska ansökningshandlingen innehålla uppgift om den fordran och de omständigheter i övrigt som borgenären grundar sitt yrkande på enligt 2:4 KL. De handlingar som borgenären vill åberopa ska i original eller i kopia bifogas. De bifogade handlingarna och ansökningshandlingen ska ges in i två exemplar. Till skillnad från när gäldenären ansöker om konkurs måste borgenären visa att gäldenären är på obestånd vilket kan vara förenat med bevissvårigheter. Det finns dock vissa lättnadsregler vilka återfinns i 2:8-9 KL.

Sammanfattning:

Sammanfattningsvis är det möjligt att försätta ett dödsbo i konkurs. Detta kan ske både genom att gäldenären (dödsboet eller dödsbodelägarna) eller en borgenär ansöker om det hos behörig tingsrätt. Behörig tingsrätt är där den avlidne hade sin hemvist innan sin död. Det enklaste sättet att försätta ett dödsbo i konkurs är genom ansökan från dödsbodelägare som är eniga. I sådana fall antas dessutom gäldenären vara på obestånd vilket innebär att tingsrätten i princip bifaller ansökningen direkt. Om en borgenär ansöker om att försätta dödsboet i konkurs kan det uppstå bevissvårigheter beträffande huruvida dödsboet är på obestånd. Skulle du behöva vidare juridisk hjälp är du välkommen att kontakta våra jurister här. 

Jag hoppas att du fått svar på din fråga!