Försäljning till underpris, ta saker ur dödsbo och skuld till avliden
Vi har problem med ett arvskifte där en arvinge dels fått en fastighet till ett löjligt lågt pris innan föräldrarna avled. Dessutom så har samma person lämnat in en massa gamla fina vapen till polisen för föstöring som tillhörde vår bror. Hon har också tagit bort en massa saker i huset och lånat pengar av modern för att placera i bitcoin. Vad gör vi andra åt detta problem? Kan man stämma henne eller har hon lagen på sin sida?
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar främst om arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) men också i brottsbalken (BrB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.
Försäljning till underpris - arvsrättsliga konsekvenser
Det en bröstarvinge, exempelvis den avlidnes barn, har fått i gåva under den avlidnes livstid presumeras utgöra förskott på arv. Detta innebär att gåvans värde ska avräknas från arvet efter den avlidne om inget annat har angetts eller kan antas ha varit avsett. Även försäljning till underpris kan utgöra förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB).
Om den avlidne under sin livstid givit bort egendom under sådana omständigheter att det är att likställas med ett testamente ska gåvans värde återbäras om den inskränker på en bröstarvinges laglott (7 kap. 4 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Sådana omständigheter som aktualiserar bestämmelsen är att gåvogivaren vid gåvotillfället var nära döden eller trodde sig vara nära döden alternativt behöll den huvudsakliga nyttan av egendomen (7 kap. 4 § ÄB). Även denna bestämmelse kan tillämpas vid försäljning till underpris.
Att ta egendom från ett dödsbo
Innan boet efter den avlidne har skiftats tillhör den avlidnes tillgångar dödsboet. Äganderätten av tillgångarna övergår därmed inte till arvingarna förrän arvskiftet genomförs. Således har arvingarna ingen rätt att ta saker ur dödsboet. Om en arvinge likväl tar egendom ur dödsboet kan detta leda till olika konsekvenser. En dödsbodelägare är skyldig att ersätta skada, som denne uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat någon, vars rätt är beroende av utredningen (18 kap. 6 § ÄB). Det är även möjligt att ansvar för brott som exempelvis bedrägeri (9 kap. 1 § BrB) eller förskingring (10 kap. 1 § BrB) kan bli aktuellt om uppgifterna i bouppteckningen inte är korrekta eller om det fattas egendom i dödsboet. Även stöld (8 kap. 1 § BrB) eller egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB) skulle kunna aktualiseras beroende på omständigheterna.
Skuld till avliden
Den avlidnes tillgångar och skulder ska kartläggas och antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § ÄB). En skuld till den avlidne försvinner inte, utan fordran ska tas upp som en tillgång i dödsboet. Dödsboet kan driva in skulden men huvudregeln är att dödsboet ska förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt. Detta innebär att exempelvis en fordran inte kan indrivas utan samtycke från de andra dödsbodelägarna (18 kap. 1 §). Drivs inte skulden in blir fordran en tillgång som kommer fördelas mellan den avlidnes arvingar. Är fordran på en av dödsbodelägarna ska så långt som det är möjligt fordran tillfalla denne i arvskiftet (23 kap. 3 § ÄB).
Din situation
Att arvingen i ditt fall har fått en fastighet till underpris kan utgöra förskott på arv. En förutsättning för detta är att hon är en bröstarvinge, exempelvis barn, till den avlidne. Då ska gåvans värde avräknas på det arv hon skulle fått från den avlidne. Således kommer hon inte få lika stor del av kvarlåtenskapen. Återbäringsskyldighet kan också bli aktuellt om försäljningen till underpris ska likställas med testamente. Så kan vara fallet om gåvogivaren exempelvis var nära döden när försäljning skedde. Om gåvan då inskränker på en bröstarvinges laglott kan arvingen bli återbäringsskyldig.
Det är inte tillåtet att ta egendom som tillhör någon annan. Innan arvet efter den avlidne har skiftats tillhör egendomen dödsboet, således kan inte en arvinge ta egendom. Om arvingen ändå tar egendom som tillhör dödsboet kan detta leda till olika konsekvenser beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.
Om en arvinge har en skuld till den avlidne försvinner inte denna skuld när denne dör. Fordran på arvingen blir en tillgång för dödsboet och kan drivas in eller skiftas ut som en tillgång.
Sammanfattning och rekommendation
Sammanfattningsvis kan försäljning till underpris vara förskott på arv och/eller likställas med ett testamente. I så fall ska arvingen avräkna gåvans värde från arvet respektive återbära gåvans värde om den inskränker på en bröstarvinges laglott. En arvinge har inte rätt att ta egendom från dödsboet, en sådan handling kan få flertalet konsekvenser. Arvingens skuld till den avlidne försvinner inte utan blir en tillgång i dödsboet.
Jag rekommenderar att du pratar med en jurist som kan ge dig närmare rådgivning om hur du ska gå vidare. Juristen kan ge dig ett mer konkret svar efter att ha satt sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.