Hej, 

Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Dödsboet äger egendomen 

Ett dödsbo är att beakta som en egen juridisk person som bl.a. kan ingå avtal och äga egendom. Innan bouppteckningen är gjord är det alltså dödsboet själv som äger egendomen och arvingarnas rätt till egendomen övergår normalt inte innan bouppteckningen är upprättad. 

Det är dödsboägarna som ska förvalta dödsboet. Enligt 18 kap. 1 § Ärvdabalken ska denna förvaltning ske gemensamt. Ingen egendom ur boet får alltså säljas utan alla dödsboägarnas vetskap och vid en eventuell försäljning ska pengarna tillfalla dödsboet. 

Dödsboets skulder 

Huvudregeln är att ett dödsbo inte får betala några skulder förrän en månad efter det att bouppteckningen har upprättats. Detta är en skyddsregel för borgenärer så att de ska hinna ställa krav på betalning. Detta är framförallt viktigt om det finns en risk att skulderna är större än tillgångarna och att alla skulder därför inte kommer kunna betalas. Om det dock står klart att det finns tillräckligt med pengar för att täcka skulderna, kan räkningar betalas när de förfaller till betalning med medel från dödboet. 

Vanliga räkningar som hyra, el- och begravningskostnader brukar dock kunna betalas från den avlidnes konto. Om det finns likvida medel på bödsboets konto kan alltså räkningen betalas direkt när den förfaller till betalning.

När dödsboet inte har tillräckligt med likvida tillgångar

Om det inte finns tillräckligt med likvida tillgångar för att betala av alla dödsboets skulder ska egendom ur boet säljas för att få in pengar till dödsboet. Om tillgångarna inte räcker till för att betala alla skulder ska dödsboet konkursförklaras och tillgångarna ska säljas.

Om det finns tillräckligt med tillgångar i boet men de bara inte är likvida, och så länge alla dödsbodelägare är överens, kan ni sälja egendom ur boet som ni vill. 

Att tänka på 

Det är upp till dödsbodelägarna att göra en bouppteckningen. Den som utses till bouppgivare ska skriva under bouppteckningen och intyga att uppgifterna är riktiga och att inget med flit har utelämnats (Se 20 kap. 6 § Ärvdabalken). Bouppteckningen ska sedan registreras hos skatteverket. Om uppgifterna i bouppteckningen inte stämmer, om det till exempel saknas egendom i boet som inte har redogjorts för, kan delägarna bli anklagade för bedrägeri eller förskingring. 

Om en försäljning av egendom har orsakat skada för borgenärerna kan dödsbodelägarna även bli skyldiga att ersätta skadan.

Sammanfattning 

Om det finns medel på dödsboets bankkonto kan elräkningen betalas direkt när den förfaller till betalning. Om så inte är fallet anser jag att om alla delägare är överens, borde ni kunna sälja en del av egendomen som behövs för att täcka elräkningen. Ni borde dock vara försiktiga och inte sälja av mer än det som är nödvändigt. Var också noga med att uppge detta i bouppteckningen. 

Om ni behöver hjälp med förvaltningen av dödsboet kan ni kontakta våra jurister online eller på ett kontor nära er. Mer information om det hittar ni HÄR. 

Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du mer än välkommen att ställa en ny. 

Vänliga hälsningar, 

Sandra