Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Din fråga berör arvsrätt, och regler om detta hittar du i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis att gå igenom allmänt vad som gäller, för att sedan besvara din fråga.

Arvslott

Inledningsvis kan det vara bra att klargöra begreppet arvslott, för att sedan kunna gå vidare till laglotten.

Om det inte finns något testamente, så har i första hand den avlidnes bröstarvingar rätt att dela lika på arvet, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar är i första hand den avlidnes barn, men också barnbarn och barnbarnsbarn beroende på vilka som är i livet. Den andel som varje bröstarvinge får är dennes arvslott. Har den som avlider exempelvis två barn, får dessa alltså dela på hälften var av kvarlåtenskapen och detta är deras arvslott.

Exempel: Person A avlider och har inte något testamente. Denne lämnar efter sig två barn, B och C. Dessa får 50 % var av kvarlåtenskapen.

Bröstarvingars rätt till laglott

Den som är bröstarvinge till någon som avlider har alltid rätt till laglott. I övrigt har en person som huvudregel rätt att göra vad man vill med sin egendom, exempelvis testamentera bort den till vem man vill. Men man får inte testamentera bort sin egendom så att en bröstarvinge blir helt lottlös. Laglotten är hälften av den arvslott som skulle ha tillfallit en bröstarvinge, vilket framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Var arvslotten hälften av kvarlåtenskapen, är alltså laglotten en fjärdedel av kvarlåtenskapen.

Exempel: Person A avlider och har skrivit ett testamente där det framgår att B endast ska få ut sin laglott och att C ska ärva resterande kvarlåtenskap. B får då ut 25 % av kvarlåtenskapen, och C får ärva resterande 75 %.

Fördelning av kvarlåtenskap

När skulder och kostnader betalats för den avlidne är det dags att dela tillgångarna mellan testamentstagare. Fördelningen av kvarlåtenskapen sker genom ett arvskifte, vilket är ett civilrättsligt avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo. Regler om arvskifte finns i 23 kap. ÄB.

Framgår det inte i testamente vem som har ärvt vad, eller om någon specifik egendom är testamenterad till en specifik testamentstagare, är det upp till dödsbodelägarna att komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är alltså genom arvskiftesavtalet som dödsbodelägarnas andel i dödsboet omvandlas till en konkret rätt till enskilda egendomsobjekt.

Om dödsbodelägare är överens kan de fördela dödsboets tillgångar sig emellan som de vill, med vissa begränsningar gällande fast egendom. I det fall dödsbodelägarna inte är överens om hur tillgångarna ska fördelas finns viss ledning i 23 kap. 3 § 1 st. ÄB. Alla har i princip rätt att få del i varje egendomsslag. Eftersom detta kan vara svårt i praktiken gällande viss egendom, så är det lättare att fördela egendomen mellan lotterna.

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan var och en av dem ansöka om förordnande av skiftesman vid tingsrätten, 23 kap. 5 § ÄB.

Sammanfattning

Eftersom jag inte har tillgång till testamentet i fråga, vågar jag inte ge ett definitivt svar angående hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Förutsatt att det inte finns något i testamentet som anger att specifik egendom ska ärvas av antingen din fru eller hennes syster, kommer det dock att vara upp till dem att fördela kvarlåtenskapen. Detta inkluderar lösöret, men även övrig egendom.

Systern till din fru har enligt testamentet endast rätt att erhålla sin laglott, vilket innebär att hon har rätt till en fjärdedel av kvarlåtenskapen. I enlighet med testamentet kommer sedan resterande kvarlåtenskap att tillfalla din fru. Hur fördelningen av kvarlåtenskapen sker på vardera lott är dock upp till dem att komma överens om, om inte annat framgår i testamentet.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga, alternativt boka en tid med en av våra duktiga jurister på Familjens Jurist.