Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Fördelning av arv mellan dödsbodelägare och efterarvingar

Vad gäller vid arvsfördelning mellan dödsbodelägare och efterarvingar? Jag och mina syskon har en farbror som avlidit. Han ärvde sin maka då hon gick bort för fem år sedan. De var gifta, men hade inga barn och inte någon av deras syskon eller föräldrar lever. Vi som står som arvingar är hans syskonbarn, dvs jag och mina syskon (dödsbodelägarna) samt hans makas syskonbarn (efterarvingarna). Det finns inget testamente. Deras tillgångar består av en del pengar och två fastigheter. Hur går arvskiftet till och hur fördelas arvet samt hur skattas försäljning av fastigheterna?

Rådgivarens svar

2020-05-21

Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer jag att redogöra för hur arv fördelas mellan dödsbodelägare och efterarvingar. Därefter kommer jag att redogöra för hur en ärvd fastighet beskattas vid en försäljning.

Dödsbodelägare och efterarvingar

Dödsbodelägare är den som har omedelbar rätt till arv i dödsboet. Efterarvinge är den som istället har rätt till arv först när den efterlevande maken avlidit.

I det följande kommer jag att redogöra ytterligare för efterarvingarnas rätt till arv. Var arvlåtaren gift tillfaller dennes kvarlåtenskap den efterlevande maken, enligt ärvdabalken 3 kap. 1 §. Lever vid den efterlevande makens död arvingar efter den först avlidne maken, exempelvis syskonbarn, ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla dem. Det framgår av ärvdabalken 3 kap. 2 § 1 st. Huvudregeln är med andra ord hälftendelning. Det innebär att kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken ska delas på hälften mellan efterarvingarna efter den först avlidne maken och arvingarna efter den sist avlidne maken.

Sammanfattningsvis förtydligar jag det sagda med ett exempel. När make A avlider, sker en bodelning mellan makarna A och B. Det innebär att giftorättsgodset (det som inte är makarnas enskilda egendom) delas lika mellan dem. Makarna har giftorättsgods till ett värde av 1000, och efterlevande make B erhåller 500 som bodelningsandel och 500 som arvsandel. Efterarvet beräknas därefter enligt följande. 500 (arvsandel) / 1000 (arvsandel + bodelningsandel) = 0,5 = 50 %. Vid efterlevande make B:s bortgång har make A:s efterarvingar och arvingarna efter make B rätt till hälften var.

Hälftendelningen kan emellertid frångås, enligt ärvdabalken 3 kap. 2 § 3 st. Det gäller om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne, utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen. Hälftendelningen frångås om en jämförelse mellan vad den efterlevande ärvt från den andre maken, med vad den efterlevande efter bodelning själv ägt (bodelningsandelen, plus enskild egendom), visar annan andelsfördelning än hälften/hälften.

Sammanfattningsvis kommer jag förtydliga det sagda med ett exempel. Makarna A och B hade giftorättsgods värt 400. När B avlider, får A 200 genom bodelningen. A hade även enskild egendom om 100. Av totalt 500 var 300 A:s, eftersom det var dennes enskilda egendom och bodelningsandel. Det innebär att A ärvde 2/5 (200/500) efter B. När A avlider finns det 1000 i kvarlåtenskap efter denne. 400 (2/5) av dem får B:s efterarvingar dela på, och resterande 600 får A:s arvingar dela på.

Beskattning av ärvd fastighet vid försäljning

Följande gäller ifråga om beskattning av en ärvd fastighet vid försäljningen av den. Förvärv genom arv är skattefria, enligt inkomstskattelagen 8 kap. 2 §. Istället inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation, enligt inkomstskattelagen 44 kap. 21 §. När arvtagaren säljer den ärvda fastigheten, kommer denne att beskattas för den eventuella kapitalvinsten.

Uträkningen av vinsten (eller förlusten) sker enligt följande:

Försäljningspriset
- Försäljningsutgifter (exempelvis mäklararvode eller utgifter för värdering)
- Inköpspris (köpeskillingen för bostaden. Om du har fått bostaden genom arv övertar du den tidigare ägarens inköpspris)
- Förbättringsutgifter (utgifter för nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad, samt förbättrande reparation och underhåll. Du får räkna med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll enbart för försäljningsåret och de fem föregående åren)
= vinst (eller förlust)

Den eventuella vinst som uppstår ska sedan beskattas med 22 %, enligt inkomstskattelagen 45 kap. 33 §.

Din situation

Sammanfattningsvis gäller följande vid fördelningen av arvet mellan dödsbodelägarna och efterarvingarna. Huvudregeln är att kvarlåtenskapen efter din farbror delas på hälften mellan dödsbodelägarna och efterarvingarna. Undantaget är emellertid om det din farbror ärvt från sin maka, i jämförelse med vad din farbror själv ägt efter bodelningen, utgör en annan andelsfördelning än hälften/hälften. I så fall kan kvarlåtenskapen efter din farbror fördelas med andra andelar. När dessa andelar har beräknats, kommer därefter dödsbodelägarnas och efterarvingars respektive andelar delas lika mellan dem. Vidare gäller följande vid försäljningen av den ärvda fastigheten. Om ni väljer att sälja den, kommer den kapitalvinst som eventuellt uppstår att beskattas med 22 %.

Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Den situation du beskriver ger upphov till mycket komplicerade juridiska frågor. Jag rekommenderar dig därför att se min redogörelse som en allmän sådan, för att istället ta hjälp av en jurist för ytterligare rådgivning. Du är därför välkommen att boka in en tid med en av våra jurister på Familjens Jurist, som kan hjälpa dig vidare i ditt ärende.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.