Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB).

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens barn alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Rätten till efterarv har endast arvingar i första och andra arvsklassen (bröstarvingar och föräldrar/syskon). Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång. I ett sådant fall ska maken ärva med fri förfoganderätt, vilket innebär att de har rätt att förbruka egendomen under sin livstid och även ge bort den men de har inte rätt att tex testamentera bort den.

Efterarv

Det enda skyddet som finns för att tillförsäkra efterarvingarna deras arv är en regel som förbjuder personen som ärvt med fri förfoganderätt att göra något som minskar efterarv väsentligt (ÄB 3:3). En väsentlig minskning anses vara en minskning på åtminstone 25 % som genomförs på en gång. Om det har skett en väsentlig minskning kan det krävas att det betalas tillbaka till dödsboet vid den efterlevande makens bortgång. I övrigt finns inget skydd för arvingarna som tillförsäkrar dem att de ska få ut sin laglott vid den efterlevande makens bortgång, eftersom maken får använda upp allt arv.  

Rekommendation

Om ett särkullbarn inte är redo att ta risken, rekommenderar jag hen att begära ut arvet vid sin förälders bortgång, och inte vänta till efterarvet eftersom det inte går att vara helt säker på att arvet finns kvar.

Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna