Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i er situation. 

Begära laglott

Det är i huvudsak bröstarvingar (barn till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter, 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Det krävs dock att bröstarvingarna påkallar jämkning, dvs. ansöker hos domstol, för att testamentet ska ogiltigförklaras i denna del. Det är alltså inget som sker automatiskt.

Detta måste göras inom 6 månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet, annars förlorar bröstarvingen sin rätt. Har bröstarvingen skriftligen godkänt testamentet genom underskrift på detta så har arvingen förlorat sin rätt redan i och med godkännandet.

Observera att det endast är bröstarvingars arv som är skyddat i lag. Andra arvingar, såsom föräldrar eller syskon till den avlidne, har inte detta skydd.

Fördelning av arv efter den efterlevande

Om det vid den efterlevande makens död finns både efterarvingar efter den först avlidna maken, och arvingar som endast är arvingar efter den efterlevande maken, uppkommer frågan hur arvet ska fördelas mellan dessa.

Efterarvinge kan man bli antingen för att man är makarnas gemensamma barn (då har efterlevande make förtur till arvet enligt lag), eller pga. testamente i vilket det anges exempelvis att den efterlevande ska ärva allt med ”fri förfoganderätt”. Har efterlevande make inte ärvt med fri förfoganderätt, utan istället med full äganderätt så har bröstarvingarna efter den första maken förlorat även sin efterarvsrätt om de inte begärt sin laglott vid den första makens död.

Det arv som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt ska då enbart delas ut till efterarvingarna, alltså arvingarna efter den först avlidne maken som fått vänta med sitt arv.

Hur stor kvotdel detta utgör av den efterlevande makens egendom räknas ut med en formel som framgår av 3 kap. 2 § ÄB:

Kvotdel = efterlevande makes arv / efterlevande makes arv + efterlevande makes egendom efter bodelning med först avlidna maken

Efterlevande makes arv: Endast det arv som maken erhöll med fri förfoganderätt.

Efterlevande makes egendom efter bodelning: Makens totala förmögenhet (alltså även enskild egendom mm.) vid första makens död, inte vid efterlevande makes död. Har bodelning skett så är det förmögenheten efter bodelning som gäller.

Den kvotdel man får fram appliceras sedan på efterlevande makes nuvarande förmögenhet (före eventuell bodelning med ny make) för att få fram hur stor summa den kvotdelen utgör idag.

Värdering av byggnad på ofri grund i bouppteckningen

Begreppen ”fast egendom” och ”fastighet” definieras i 1 kap. 1 § jordabalken på följande sätt: ”Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter”. Begreppet fastighet avser alltså själva marken. Ett hus eller annan byggnad är inte en fastighet, men kan höra till fastigheten (och benämns då fastighetstillbehör) om både marken och byggnaden ägs av samma person.

Vanligt när någon äger en byggnad på ofri grund är att personen har s.k. tomträtt till marken. Marken ägs av staten eller kommunen och hyr ut den till tomträttsinnehavaren. Bygger tomträttsinnehavaren ett hus på marken där denne har tomträtt så blir detta en byggnad på ofri grund, vilken tekniskt sätt utgör ”lös egendom” och inte fast egendom eftersom den inte är en del av fastigheten (marken).

Det är byggnadens taxeringsvärde som ska tas upp i bouppteckningen. Själva tomträtten behöver inte tas upp i bouppteckningen. Fastighetens värde ska inte tas upp i bouppteckning alls i ett fall som detta, eftersom den inte ägs av den avlidne.

Rekommendation

Vad först gäller din fråga om tidsgränsen för att begära er laglott så är den alltså 6 månader från det att ni delgavs testamentet. Har ni godkänt testamentet genom att skriva på det så gäller dock inte detta, utan då förlorade ni rätten att begära er laglott samtidigt som ni skrev under.

Hur fördelningen ska ske efter den efterlevandes bortgång är inte helt enkelt att svara på. Det beror framförallt på om ni är bröstarvingar efter henne också, dvs. om hon var er mor, och om ni har efterarvsrätt eller inte. Du anger att hon ärvt er far med full äganderätt enligt testamentet, och inte enbart med ”fri förfoganderätt”. Om så är fallet betyder det att ni inte har rätt till efterarv efter er far när hon går bort, och den uträkning som jag angett ovan ska då inte användas.

Är hon er mor så är ni dock hennes bröstarvingar och har då rätt till arv efter henne på den grunden. I så fall ska arvet fördelas ”som vanligt”, dvs. alla arvingar har rätt till lika stor del. Finns det fortfarande tid att begära ut er laglott efter er far så kan ni dock göra det och på så sätt få rätt till en större del av arvet.

Vad gäller värderingen av huset så är det alltså korrekt att inte ta upp fastighetens värde, eftersom den inte ägdes av er far eller hans maka. Det är dock så att det viktiga är att byggnadens värde tas upp, inte enbart tomträttens. Det kan dock vara så att det har skett en förväxling av begreppen, och att det är precis det som skett.

Vill ni ha vidare hjälp att utreda vilka möjligheter ni har så kan jag rekommendera er att boka tid med en jurist, som kan hjälpa er att få mer klarhet i hur arvet ska fördelas i detalj.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.