Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer inledningsvis att redogöra för vad som gäller generellt vid arv och testamente, avslutningsvis kommer jag att gå igenom din fråga.

Vem ärver? 

Bestämmelser om arv och testamente finns i ärvdabalken. Om den avlidne (arvlåtaren), var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Hade arvlåtaren särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 §).

De tre arvsklasserna

Om arvlåtaren inte var gift går istället arvet till dennes släktingar. Rätten att ärva är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn (2 kap. 1 §). Finns det inga barn (eller deras avkomlingar, d.v.s. barnbarn) går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna har den avlidnes syskon rätt till arvet (2 kap. 2 §). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar. Finns inte dessa i livet har deras avkomlingar, den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder rätt till arvet. Tredje klassen sluter sig efter dessa, så inga ytterligare släktingar ärver (2 kap. 3 §)  

Vad händer om det finns ett testamente? 

Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet (9-11 kap.). Däremot får inte bröstarvingars laglott kränkas. En arvlåtares barn har alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente (7 kap. 1 §).

När en person har avlidit som har upprättat ett testamente ska arvingarna delges testamentet för att det ska vinna laga kraft. Testamentet vinner laga kraft om arvingarna godkänner det eller sex månader efter delgivning om de inte har klandrat (överklagat) det. Om ett testamente inte är upprättat enligt formkraven eller om testatorn exempelvis har varit under tvång kan ett testamente klandras (13 kap. 3 §). Testator är den som har skrivit testamentet. Det är endast arvingar som kan klandra ett testamente och det måste ske inom sex månader från att de har delgivits det (14 kap. 5 §). Bevisbördan ligger hos den som klandrar testamentet.

Formkrav för testamente

Som utgångspunkt gäller ett testamente endast om det är vad testatorn vill. För att ett testamente ska vara giltigt så måste även formkraven vara uppfyllda (10 kap. 1 § och 13 kap. 1 §). Ett testamente ska upprättas skriftligen och två vittnen ska vara närvarande när testatorn skriver under, alternativt intygar att det är han eller hon som har skrivit under. Testamentsvittnena ska också skriva under testamentet med sina namn och tidpunkt för bevittnandet.

Din fråga och rekommendation

Det är i sin ordning att kvinnan testamenterar allt till sin enda kvarvarande syster då hon är ogift och inte har barn. Då syskonbarnen är arvingar så ska de informeras om testamentet och delges det vid hennes bortgång. De har då möjligheten att klandra testamentet om de av någon anledning anser att det inte har upprättats korrekt. Bevisbördan ligger i sådant fall hos de(n) som klandrar testamentet.

Önskar ni hjälp med upprättande av testamente eller med arvskifte kan ni boka tid hos någon av våra specialister hos Familjens Jurist. Du kan läsa mer om testamente och arvskifte hos Familjens Jurist. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Uppstår det ytterligare frågor är du välkommen åter till oss på Fråga Juristen.