Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Bröstarvinges rätt att bli kallad till bouppteckning

Frågor om arv regleras i ärvdabalken. När någon dör ska en bouppteckning göras (ärvdabalken 20 kap 1 §). Dödsbodelägarna har rätt att bli kallade till bouppteckningen (ärvdabalken 20 kap 2 §). Med dödsbodelägare avses bl.a. arvingar och universell testamentstagare. Med arvingar avses i sin tur bl.a. bröstarvingar, dvs barn, till den avlidne (ärvdabalken 2 kap 1 §). Detta betyder att bröstarvingar är dödsbodelägare och därmed också ha en rätt att bli kallad till bouppteckningen.

Bouppteckningen är inte giltig för det fall att en person som skulle blivit kallad till bouppteckningen, trots detta inte blev det. Detta innebär att en tilläggsbouppteckning kommer behöva göras och att en ny förrättning kommer hållas där samtliga dödsbodelägarna blir kallade på nytt (ärvdabalken 20 kap 10 §).

Skatteverket får inte registrera en bouppteckning som gått till på fel sätt (ärvdabalken 20 kap 9 § tredje stycket). Om Skatteverket ändå registrerar bouppteckningen kan du överklaga detta inom tre veckor. Detta görs hos allmän förvaltningsrätt (förvaltningslagen 40, 43 och 44 §§). Här kan läsa mer om hur man gör en överklagan på domstolsverkets egen hemsida.

Preskription av arv

Huvudregeln är att en arvinge eller testamentstagare ska göra sin rätt till arv gällande inom tio år från dödsfallet (ärvdabalken 16 kap 4 §). Om rätten till arvet inträder senare än dödsfallet räknas dock preskriptionstiden från den tidpunkten istället. Oavsett är den yttersta preskriptionstiden alltså tio år.

Det finns dock vissa undantag från huvudregeln som innebär en kortare preskriptionstid. Undantagen är många och här ska endast tre nämnas som exempel.

Det första undantaget tar sikte på när arvtagaren vistas på okänd ort, men i övrigt är känd (alltså att man vet namnet på arvtagaren). Skatteverket ska då kungöra att arvtagaren har fått ett arv och att han ska göra gällande sin rätt till arvet inom fem år från kungörelsen (ärvdabalken 16 kap 1 §).

Det andra undantaget tar sikte på när det efter att bouppteckningen är klar inte går att avgöra vem som har rätt till arvet i första hand. Om den som har hand om dödsboet anmäler detta eller om Skatteverket får reda på det på annat sätt så ska Skatteverket kungöra detta och då har arvtagaren fem år på sig att göra sin rätt till arvet gällande från det att informationen kungjordes (ärvdabalken 16 kap 2 §).

Det tredje undantaget tar sikte på situationer när Skatteverket har förelagt en arvinge eller testamentstagare att göra anspråk på ett arv eller en rätt enligt ett testamente. Arvingen/testamentstagaren måste då göra sin rätt gällande inom sex månader från det att föreläggandet delgavs honom eller henne (ärvdabalken 16 kap 5 §).

Om preskriptionstiden har gått ut utan att arvtagaren har gjort sin rätt till arv gällande så har arvtagaren inte längre rätt till arvet (ärvdabalken 16 kap 7 §). Detta innebär att arvtagaren inte längre kan kräva sin rätt till arvet.

Vad gäller i ditt fall?

Bröstarvingar kan förvisso förlora rätten till sitt arv om preskriptionstiden går ut, men Skatteverket kommer samtidigt se till så att bouppteckningen och arvskiftet går rätt till. Skatteverket kommer t.ex. se till så att arvingar (särkullbarn inberäknat) informeras om dödsfallet och kallas till bouppteckningen. Om samtliga arvingar inte blivit kallade till bouppteckningen kommer den inte registreras hos Skatteverket. Det bästa är därför att med en gång informera särkullbarn om ett dödsfall.

Jag hoppas det var svar på din fråga. På Familjens Jurists hemsida kan du läsa mer om arvskifte samt även boka tid för juridisk rådgivning.