Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! När det gäller din beskrivning av bilen och vapnen tolkar jag det antingen som att syskonen och svågern fått egendomen som gåva innan dödsfallet eller som att egendomen testamenterades till dem. Jag kommenterar båda dessa tolkningar. I mitt svar går jag även igenom barns laglottsrätt. Avslutningsvis kommenterar jag din situation närmare och lämnar en rekommendation.

Förskott på arv

I din fråga skriver du att bilen och vapnen skrevs över till dina syskon och din svåger. En tolkning är därför att de fått egendomen som gåva innan dödsfallet. Enligt 7 kap. 2 § ärvdabalken utgör gåvor som bröstarvingar fått som huvudregel förskott på arv. Det går dock att föreskriva i exempelvis ett gåvobrev eller i ett testamente att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.

Om en arvinge fått en gåva vars värde är större än ens arvslott och gåvan räknas som förskott på arv så blir denne normalt sett inte återbetalningsskyldig gentemot de andra arvingarna (6 kap. 4 § ärvdabalken). Däremot får den arvingen inte ut något mer av arvet, eftersom man tänker sig att hen redan fått sitt arv genom gåvan.

Dela ut testamenterad egendom

Den andra tolkningen av din fråga är att syskonen och svågern fått bilen och vapnen genom testamentet. När det anges i ett testamente att ett visst föremål ska utgå till en viss person kallas egendomen för legat. Personen som ska få legatet kallas legatarie. 

Enligt 11 kap. 2 § ärvdabalken ska legat utgå av oskifto. Detta innebär att legatarien får ut sin egendom innan arvskiftet genomförs. Legatet ska ges ut så snabbt som möjligt utan att någon, vars rätt är beroende av boets utredning, lider men (22 kap. 1 § ärvdabalken). Typiskt sett får man inte ut legatet innan bouppteckningen är klar. 

Bröstarvingars rätt till laglott

Genom ett testamente får man i princip helt fritt bestämma hur ens egendom ska fördelas den dagen man går bort. En viktig begränsning är dock att ens eventuella bröstarvingar alltid har rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Det går alltså inte att göra exempelvis ett barn arvlöst. 

Laglotten är hälften av ens arvslott - alltså hälften av det man skulle ha fått om testamentet inte fanns och arvet skulle fördelas enligt den legala arvsordningen. För att få ut sin laglott krävs det att man påkallar jämkning i testamente (7 kap. 3 § ärvdabalken). Jämkningen måste påkallas inom sex månader från det att man fått del av testamentet.

Din situation

Precis som du skriver är det okej rent juridiskt att du inte fanns med i testamentet. Om du vill kan du dock påkalla jämkning av testamentet och därmed få ut din laglott. När det gäller kostnaderna för begravning och kremering ska dessa normalt sett betalas med dödsboets tillgångar. Om det inte finns nog med pengar för att betala kremeringen så bör ni kontakta med kommunen.

Rekommendation

Hoppas att du fått lite klarhet i din situation. Om du har fler frågor skulle jag rekommendera dig att boka en tid med en av Familjens Jurists jurister. Du är så klart även välkommen att skriva till oss på Fråga Juristen igen.