Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga rör arvsrätt och jag redogör därför nedan för tillämpliga bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och avslutar med en rekommendation utifrån er situation.

Vad har en bröstarvinge rätt till?

Av frågan drar jag den slutsatsen att kvinnan vid tidpunkten för sin död var änka. Då ingen make finns med i bilden leder detta till att det är kvinnans bröstarvingar, det vill säga barn i rakt nedstigande led, som kvinnans kvarlåtenskap går till. Dessa har enligt huvudregeln lika arvslott i kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Detta betyder att arvet delas lika mellan barnen. I vissa fall, då den avlidne exempelvis testamenterat bort egendom, finns ett skydd för bröstarvingar i form av att dessa alltid har rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

Gåvobrev & testamente

Har en arvlåtare i livstiden genom gåva gett bort egendom till bröstarvinge och kan denna gåva till syftet likställas med ett testamente gäller, om ej särskilda skäl talar emot, att den bröstarvinge som mottagit gåvan är skyldig att från sin laglott räkna av gåvans motsvarande värde (7 kap. 2 § ÄB samt 7 Kap. 4 §§ ÄB) . De bröstarvingar som genom ett testamente, eller en gåva, inte kan få ut sin arvslott måste, för att i vart fall få ut sin laglott, påkalla jämkning av testamentet eller gåvobrevet (7 kap. 3 § ÄB). Sådan jämkning måste påkallas mot mottagaren av testamentet eller gåvobrevet inom sex månader från den dag respektive handling delgavs arvinge i bestyrkt avskrift (14 kap. 4 § ÄB).

Rekommendation utifrån er situation

Det är inte helt lätt att ge er ett givet svar i denna situation. Detta beror delvis på att att jag, som inte har gåvobrevet framför mig, inte kan avgöra om detta är att likställa med ett testamente. Vidare är inte givet att fastigheten övergått till dottern såsom en gåva från modern eftersom frågan som ställts ger för handen att det endast är besittningen till fastigheten som överlåtits. En gåva förutsätter nämligen en så kallad förmögenhetsöverskjutning, det vill säga att en egendom av ett visst värde faktiskt övergår i någon annans ägo. Endast besittning skapar i regel inte en sådan förmögenhetsöverskjutning. Detta skulle leda till att fastigheten i detta fall inte avskiljts från den avlidne kvinnans kvarlåtenskap utan ingår i denna som en del av det som delas lika på bröstarvingarnas respektive arvslotter. I så fall har alltså sönerna rätt att ta del av fastigheten genom sin arvslott. Om situationen istället är den omvända och dottern har fått fastigheten i sin ägo så kan sönerna ändock ha rätt till sin del av värdet av fastigheten om det så att gåvan kränker deras laglott.

Sistnämnda kan illustreras med ett exempel: Kvinnan har efterlämnat 400 000:- vid sin död och fastigheten är värd 600 000:-. Vid laglottens beräkning läggs fastigheten till i kvarlåtenskapen vilket innebär att denna blir 1 000 000:-. Bröstarvingarna har då rätt till 125 000:- var (detta utgör laglotten vilken som sagt är hälften av arvslotten). Emellertid har de bara kunnat få 100 000:- var, och deras laglott är således kränkt. I det fallet har de rätt att få ut resterande 25 000:- av dottern som fått fastigheten i gåva.

Jag skulle rekommendera er att kontakta en jurist för att närmare undersöka er rätt till del i arvet i allmänhet och omständigheterna kring gåvobrevet i synnerhet. På vår hemsida kan ni läsa mer om arvskifte, få hjälp med allmän rådgivning samt så kan ni boka tid med en jurist! Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!