Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan följer en redogörelse för vilka regler som kan aktualiseras i situationen du beskriver, följt av en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB). 

Vem ärver vem?

2 kap. 1 § ÄB klargör att en arvlåtares närmaste arvingar är dennes avkomlingar. De kallas för bröstarvingar. De utgör den första arvsklassen. Barn ärver alltså sin förälder, men inte sin förälders make. Endast i de fall då det inte finns någon arvinge i första arvsklassen går man vidare till andra arvsklassen som närmare beskrivs i 2 kap. 2 § ÄB. 

Makes arvsrätt

När en gift person går bort ska en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken, det framgår av 23 kap. 1 § ÄB. Makes rätt till arv regleras i 3 kap. 1 § ÄB. Där framgår att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt, vilket betyder att maken kan exempelvis sälja och spendera egendomen men inte testamentera bort den. När den efterlevande maken sedan går bort får nämligen arvingarna till den först avlidna maken ut sitt arv tack vare reglerna om efterarv, se 3 kap. 2 § ÄB. 

Efterarvskvot

Enligt 3 kap. 2 § ÄB är huvudregeln att kvotdelen för efterarvet är hälften av den efterlevande makens bo, men av paragrafen framgår även att andelen kan vara en annan. För att få fram efterarvskvoten tar man den efterlevande makens arv och delar det med summan av arvet + den efterlevande makens egendom från bodelningen. Alltså: efterarskvoten = makes arv / (makes arv + efterlevande makes egendom efter bodelning).

När den efterlevande maken gått bort och efterarvskvoten räknats ut, tar man ut den kvotdelen ur den efterlevande makens bo och fördelar till arvingarna till den först avlidna maken i efterarv. Det är då endast arvingarna till den först avlidna maken som får ta del av efterarvet. Om jag förstått din situation rätt ska alltså det gemensamma barnet få ut sitt arv efter den föräldern som gick bort först, men särkullbarnet ärver inte den make som gick bort först eftersom det inte var särkullbarnets förälder. Det som är kvar i boet efter att man delat ut efterarvet ska fördelas mellan den sist avlidna makens arvingar. Som jag förstår det hade den sist avlidna maken i din situation två barn (ett gemensamt med den först avlidna maken och ett särkullbarn). Den sist avlidna makens del ska alltså delas på två arvingar. 

Här kommer ett förenklat exempel:

Make A och make B har ett gemensamt barn, make B har även ett särkullbarn. När make A går bort görs en bodelning där varje makes giftorättsandel blir 100. Make B får sin del i bodelningen med full äganderätt, och ärver make A:s del med fri förfoganderätt. Efterarvskvoten blir: 100 / (100+100) = 0,5. När make B går bort räknar man ut efterarvet genom att ta kvoten 0,5 x make B:s bo. Den delen är efterarv som går till make A:s arvingar (det gemensamma barnet). Det som är kvar av boet när efterarvet delats ut går till make B:s arvingar (det gemensamma barnet och särkullbarnet). 

Rekommendation

Ovan har jag förklarat reglerna om efterarv i ÄB. Som du märker kan reglerna och uträkningarna bli ganska omfattande och komplicerade, och det går inte att ge ett garanterat svar på hur mycket olika arvingar kommer att ärva utan att göra en noggrann genomgång av alla relevanta omständigheter i just det enskilda fallet. Om du vill ha ytterligare rådgivning är mitt tips därför att kontakta en jurist här hos Familjens jurist som kan titta närmare på er situation. Till exempel har Familjens jurist stor erfarenhet av boutredningar och kan hjälpa till genom hela processen. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.