Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om att din far som ärvt fastighet med fri förfoganderätt har givit bort den i gåva till en bröstarvinge. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

Jag tolkar din fråga som att din far ärvde er mamma när hon gick bort och det är därför som han har halva värdet på fastigheten med fri förfoganderätt. Han har sen gett bort hela gåvan till en bröstarvinge. Detta utgår jag från i mitt svar.

Sekundosuccession

Barn till föräldrar som är gifta får inte ut sitt arv direkt när den första föräldern dör utan får ut arvet när båda föräldrarna har dött. Rätten till efterarv utgör en kvotdelsrätt i den framtida förmögenhetsmassan. Kvoten räknas ut genom att jämföra kvarlåtenskapen med all egendom som efterlevande make erhöll efter bodelningen. När den andra föräldern dör kommer alla bröstarvingarna att ha rätt till sin kvotdel. Detta kallas att bröstarvingarna får sitt arv som ett efterarv (sekundosuccession). Detta regleras i 3 kap. ÄB.

Fri förfoganderätt

Fri förfoganderätt är en äganderätt som är begränsad. Den som har ärvt något med fri förfoganderätt får inte testamentera bort egendomen eller orsaka en väsentlig minskning av egendomen genom t.ex. gåva eller annan jämförbar handling (3 kap. 2-3 §§ ÄB). I praxis har uttalats att egendomens värde ska ha minskat med en fjärdedel för att det ska anses vara väsentligt (se NJA 2013 s. 736).

Om detta har gjorts så har efterarvingarna rätt att kräva ersättning för detta ur arvlåtarens egna tillgångar när den avlidit (3 kap. 3 § 1 st. ÄB). Kan arvlåtaren inte ersätta efterarvingarna så skall gåvan eller dess värde återbetalas om den som insåg eller borde ha insett att gåvan kränker efterarvet. Talan om detta får dock inte väckas mer än 5 år efter gåvan har mottagits, och då spelar ingen roll om övriga arvingar fick reda på att gåvan givits då eller om de fick reda på det först senare (3 kap. 3 § 2 st. ÄB).

Eftersom det är arvet till den delen arvlåtaren har med fri förfoganderätt som blir inskränkt genom gåvan är det denna del eller värdet av denna del som ska ges tillbaka för att ersätta efterarvingarna. En hel fastighet behöver alltså inte ges tillbaka om bara hälften var med fri förfoganderätt, men en försäljning kan ju bli aktuell om gåvomottagaren inte kan ersätta värdet till resterande arvingar.

Förskott på arv

Egendom som ges till en bröstarvinge ses som förskott på arv, om inte annat föreskrivs (6 kap. 1 § ÄB). Har en bröstarvinge fått ett förskott på arv ska detta avräknas från dennes arvslott vid beräkningen av hur stor lott alla ska få (6 kap. 1 § ÄB och 6 kap. 5 § ÄB). Gåvomottagarens arvslott kommer då med andra ord bli mindre än om hen inte fått gåvan. En bröstarvinge som fått ett förskott kan som regel inte bli återbetalningsskyldig om inte gåvan är att jämställa med testamente och gåvan kränker de andras laglott vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 4 § ÄB) . Det kan vara om gåvan givits nära döden eller om gåvogivaren behållit nyttjanderätten till egendomen fram till sin död.

För att göra det förstärkta laglottsskyddet gällande måste en bröstarvinge väcka talan vid domstol inom ett år från att bouppteckningen avslutades (7 kap. 4 § ÄB). Observera att det inte är säkert att förstärkta laglottsskyddet gäller i just din situation, utan det beror på omständigheterna i fallet.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

Har en minskning med mer än en fjärdedel gjorts (väsentlig minskning) så ska efterarvingarna ersättas för att få den andel de har rätt till. Detta sker i första hand genom att arvlåtaren genom sina egna tillgångar ersätter efterarvingarna. Om det inte finns tillgångar som arvlåtaren kan ersätta efterarvingarna med så kan gåvomottagaren vara tvungen att ersätta efterarvingarna. Detta kan dock endast ske inom 5 år från att gåvan gavs och är således inte aktuellt i ert fall eftersom gåvan mottogs för 10 år sen. Eftersom boet i ditt fall inte har tillgångar nog att ersätta efterarvingarna och det har gått mer än 5 år blir inte efterarvingarna ersatta.

Däremot borde gåvan ses som förskott på arvet eftersom den gavs till en bröstarvinge. Gåvomottagaren har då rätt till en lägre arvslott och gåvan räknas av arvslotten. Huvudtanken är att resterande bröstarvingar inte ska få mindre i arv för att en av bröstarvingarna fått ett förskott på arvet. Det kan dock ändå bli så att arvet till resterande arvingar blir mindre, beroende på hur stor andel av arvet efter fadern fastigheten utgör.

Sammanfattning och rekommendation

Egentligen är det er far som ska ersätta er för att arvet han har med fri förfoganderätt har minskat väsentligt. Eftersom detta i ert fall inte är möjligt så rekommenderar jag er att påtala att ena bröstarvingen har fått ett förskott på arvet och att arvet därmed inte ska fördelas lika mellan alla bröstarvingar. Detta gör att ni bröstarvingar som inte fått något förskott kommer få mer i arv än om ni inte påtalar det.

Frågor som gäller efterarv och förskott på arv kan vara komplicerade och jag rekommenderar att ni tar hjälp av en jurist för att reda ut alla frågor och som kan hjälpa er med arvsfördelningen. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Tveka inte att skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen om du har fler funderingar!