Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Får en förälder göra sig av med gemensamma barns efterarv?

Hej,
(Ska försöka sammanfatta det hela sà kort och klart som möjligt, anledningen till vàr oro är att en ny kvinna har "slagit klorna"i vàr pappa och gör allt för att han ska sälja allt och "glömma " oss barn !)

Mamma och pappa var gifta, utan äktenskapsförord eller testamenten skrivna.
Mamma avled 2017, hon stod som ägare av fritidshus taxeringsvärde enligt bouppteckning 1.1019mkr och 500.000 kr pà bank konto.
Pappa stàr som ägare av bostadsrätt (värde enl bouppteckning 1.750mkr och + 500000kr pà banken.

Vi är 3 systrar,
Överraskning 1: det visade sig att 1 av oss var särkullebarn, men avstod sitt direkta morsarv "till förmàn för efterlevande enligt ÄB 3:9"
Pappa adopterade henne direkt, det gick snabbt och blev färdigt strax efter att bouppteckningen blev klar. (Vi 2 andra var för adoptionen)

Överraskning 2: Pappa hade en son fràn sin "ungdom" som han aldrig har träffat, och har skrivit ett testamente sà sonen endast ärver det "minsta möjliga"

Pappa ärvde alltsà, "mammas" fritidshus + pengar pà bankkonton.
Nu tänker han sälja fritidshuset, därför vàran fràga:

Har han rätt att göra av med alla pengar fràn husförsäljning +banken, och i framtiden göra oss barn "arvslösa" eller har han "bara rätt att göra av med en viss summa !?

Jag hoppas ni kan hjälpa oss och vi tackar er pà förhand.

Rådgivarens svar

2020-06-26

Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Din fråga rör arv och regleras i ärvdabalken (ÄB).

Allmänt om efterarv
En förälders närmaste arvingar är dennes barn och mellan dessa ska arvet delas lika. Maken till arvlåtaren har dock rätt att ärva före makarnas gemensamma barn, ÄB 3 kap. 1 §. Ett särkullsbarn till den avlidne kan välja att ta ut sin del av arvet direkt eller låta sin del av arvet gå till den avlidnes make, vilket har skett i er situation enligt ÄB 3 kap. 9 §.

Gemensamma barn, samt särkullsbarn som avstår sitt arv till fördel för den efterlevande maken, har rätt till ett efterarv från den först avlidna maken när den andra avlider. Gemensamma barn får således ut arvet från båda föräldrarna vid den andra makens bortgång. Det gäller även barn som blivit gemensamma genom adoption. Efterarvet består av en viss andel (ofta hälften) av den senare avlidne förälderns kvarlåtenskap. Detta beskrivs i ÄB 3 kap. 2 §.

Fri förfoganderätt
Denna andel av förmögenhetsmassan innehas av den efterlevande föräldern med fri förfoganderätt, vilket ska skiljas från äganderätt. Att en person innehar något med fri förfoganderätt innebär att personen får förfoga över egendomen som den själv behagar med den begränsningen att den inte får testamentera bort egendomen eller ge bort den i gåva.

Minskning av värdet av efterarvet
Till skydd för efterarvet finns en bestämmelse i ÄB 3 kap. 3 §. Om den efterlevande maken genom gåva eller liknande, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom ska de först avlidnes arvingar ersättas genom vederlag från den efterlevande makens arvingars lott. Kan sådant vederlag inte utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, om den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingarna.

Vad gäller i er situation?
Ni har alltså rätt till en viss kvotdel av er fars tillgångar (efterarv), oavsett om det rör sig om pengar eller annan egendom. Denna kvotdel innehar er far med fri förfoganderätt. Han får förfoga över värdet som han vill, genom att till exempel sälja och köpa saker, så länge han inte testamenterar eller ger bort det. Om er far ger bort stora delar av sina tillgångar kan det få konsekvenser för beräkningen och fördelningen av hans arv när han går bort.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens jurist.

 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.