Hej och tack för din fråga!

Reglerna kring arv hittar du i ärvdabalken, (ÄB).

Allmänt om boutredningen

Under boutredningen ska den avlidnes tillgångar och skulder utredas och redogöras för och dessa ska sedan tas upp i en bouppteckning. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningen i god tid innan förrättningen, se 20 kap. 2 § ÄB. Om inte alla dödsbodelägare har kallats får Skatteverket inte registrera bouppteckningen, se 20 kap. 9 § st. 3 ÄB. När det är gjort ska två förrättningsmän utses med uppgift att kontrollera att allt är upptaget i bouppteckningen och att denna är riktig.

Dödsboet och bouppteckningen

Förvaltningen av dödsboet har som syfte att förbereda överföringen av den avlidnes tillgångar till arvingarna. Ett dödsbo betraktas i juridisk mening som en egen juridisk person. Detta innebär att innan bouppteckningen är gjord (alltså innan man har utrett vilken egendom som hör till vilken arvinge) äger ingen av arvingarna egendomen i dödsboet, utan det är dödsboet själv som äger egendomen. Det är dödsbodelägare som ska förvalta dödsboet. Förvaltningen ska ske gemensamt och alla åtgärder som vidtas ska alla dödsbodelägare vara överens om. Delägare i dödsboet är vanligtvis arvingarna, se 18 kap. 1 § ÄB. Detta innebär alltså att ingenting ur boet får säljas eller tas utan de andras vetskap, och ingen får tillägna sig pengarna vid en försäljning då dessa tillhör dödsboet. Äganderätten flyttas normalt inte över till arvingarna förrän vid arvsskiftet efter att bouppteckningen är gjord. Därför blir det även problematiskt om någon av arvingarna skulle ta saker ur dödsboet innan bouppteckningen är gjord och arvskiftet är klart – dessa saker tillhör ju inte arvingarna ännu utan dödsboet.

Vid bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder dokumenteras så som de var vid tidpunkten för dödsfallet. Bouppteckningen ska sedan skrivas under av den s.k. bouppgivaren som på heder och samvete ska teckna en försäkran om att uppgifterna till bouppteckningen är riktiga och att inga uppgifter har utelämnats, se 20 kap. 6 § st. 2 ÄB. Därefter ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket för registrering. Om uppgifterna då inte stämmer, alltså om t.ex. egendom fattas för att någon har tagit saker ur dödsboet, så skulle detta kunna aktualisera ansvar för t.ex. bedrägeri. Det är alltså högst allvarligt att ta saker ur ett dödsbo innan bouppteckning och arvskifte har skett.

Sammanfattning

För att sammanfatta så är ett dödsbo en egen juridisk person. Detta innebär att tillgångarna och egendomen som tillhör dödsboet inte tillhör arvingarna. Äganderätten övergår från dödsboet till arvingarna först efter at bouppteckning har gjorts och arvet har skiftats. Detta innebär alltså att svaret på din fråga är nej, det är inte okej att arvingar tar saker ur dödsboet innan bouppteckningen har gjorts. Sådant handlande kan få konsekvenser. T.ex. får avyttring av egendom ur dödsboet inte göras innan dess att skulderna betalats eller betryggande säkerhet har ställts för skulden. Om en arvinge ändå skulle sälja egendom ur dödsboet innan bouppteckningen har gjorts kan arvingen bli tvungen att återbära egendomen eller ersätta dess värde, se 18 kap. 6 § ÄB. Som sagt kan även straffrättsliga frågor bli aktuella.

Det som har skett är alltså inte okej. För att allt ska gå rätt till ska alltså en bouppteckning och arvskifte ha skett innan arvingarna får ta eller sälja egendomen som har ingått i dödsboet. Det är även viktigt att komma ihåg att du ska bli kallad till bouppteckningen om du är dödsbodelägare, det har du rätt till. Jag rekommenderar dig till att upplysa de andra arvingarna om hur allvarligt det är att ta saker ur ett dödsbo på det sätt som har skett och att det kan få både ekonomiska och straffrättsliga konsekvenser. Förhoppningsvis hjälper detta. Om inte bör du ta kontakt med en jurist för ytterligare råd och i sista hand göra en polisanmälan.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga!

Vänligen,

Emma Andersson