Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan följer en redogörelse för rättsläget.

Bouppgivare

Bouppgivaren är den som vid bouppteckningsförrättningen lämnar uppgifter om dödsboet, såsom den avlidnes tillgångar och skulder, eventuella äktenskapsförord eller testamenten, familjeförhållanden etc. Bouppgivaren ska även skriva under bouppteckningen för att försäkra på heder och samvete att alla uppgifter är riktiga och att inget har utelämnats avsiktligen. Det är den som vårdar egendomen i dödsboet eller den som i övrigt bäst känner till boet som ska vara bouppgivare (ärvdabalken 20 kap. 6 §).

Förrättningsmän

Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor ska utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta bouppteckningen, s k förrättningsmän (ärvdabalken 20 kap. 2 §). Dessa ska anteckna det som sägs vid bouppteckningsförrättningen som är av rättslig betydelse samt ansvara för att dödsboets tillgångar och skulder värderas korrekt. De flesta får utses till förrättningsmän men det finns vissa personer som inte får vara förrättningsmän, bland annat efterarvingar.  

Efterarvinge

En efterarvinge är en person som har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare har avlidit. När en person avlider är det i första hand dennes barn (bröstarvingar) som får ärva. Om en bröstarvinge är avliden träder bröstarvingens barn i dennes ställe (ärvdabalken 2 kap. 1 §). Av detta följer att arvlåtarens barnbarn är att räkna som efterarvingar och därmed inte kan utses till förrättningsmän.

Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga. Om du har några andra frågor är du välkommen att vända dig till oss på Fråga Juristen igen.