Efterlevande makes rätt att ge bort eller spendera laglott
Hej, när jag läser detta kvarstår en fråga. Man måste ju göra en bouppteckning när den första av makarna går bort. Beräknas lagligt och arvslott utifrån detta tillfälle eller den den andra går bort. Det skulle i praktiken kunna innebära att den som överlever den andra kan ge bort eller spendera även laglotten.
Rådgivarens svar
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.
Efterarv
Regler om arv finns i ärvdabalken. När en av två makar dör så aktualiseras reglerna om efterarv. Jag kommer nu att redogöra kortfattat för dessa. Den efterlevande maken ärver (efter bodelning) den döde makens egendom med s.k. fri "dispositionsrätt". Dispositionsrätten innebär att maken får göra i princip allt utom att testamentera och, om det orsakar väsentlig minskning av egendomen, ge bort egendom. Bröstarvingar (barn) som makarna har gemensamt får vänta på sin arvsrätt tills det att den efterlevande maken dör. Icke gemensamma barn (s.k. särkullbarn) kan kräva sin rätt vid den första makens död (om de är bröstarvingar till denne make).
Gällande arvslotter så räknar man ut en kvot vid den första makens bortgång, som sedan motsvarar en viss summa vid den andra makens bortgång. Ifall alla arvingar har samma rätt och inte har fått ut förskott på arv är detta okomplicerat. Kvoten behöver inte räknas ut eftersom att alla har lika rätt. Men om man behöver räkna ut kvoten så är formeln (arvslott / först avlidne makens egendom). Denna kvotdel får man sedan ut ur den efterlevande makens egendom (kvot x efterlevande makes egendom). Jag hoppas att det framgår hur man ska beräkna, annars är du välkommen att ställa en ny fråga och då uppge de olika familjeförhållandena, så kan vi ge dig ett mer precist svar.
Sammanfattning
Själva lotten räknas ut när den efterlevande maken dör (om det inte gäller den första makens särskullbarn).Kvoten räknas dock ut vid den först avlidne makens bortgång.
Den efterlevande maken har möjlighet att göra nästan vad denne vill med den ärvda egendomen (bortsett från att ge bort i allt för stor utsträckning, eller testamentera). Det är alltså möjligt för denna make att "tömma" boet. Men då får alltså inte den efterlevande makens egna arvingar någonting, eftersom att egendomen ska delas på hälften mellan den först avlidna makens arvingar och den efterlevande makens arvingar.
Jag hoppas att det var svar på din fråga. Om du undrar någonting ytterligare, rörande detta eller någonting annat, så är du välkommen att ställa en ny fråga.
Med vänlig hälsning,
Helmer
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.