Hej, stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Fri förfoganderätt

När en person avlider och efterlämnar sin make så ska en bodelning göras. I bodelningen delas giftorättsgodset lika mellan makarna. Det som hamnar på den avlidnes lott utgör dennes kvarlåtenskap. Om du är den ende arvingen till din far så har du rätt till hela kvarlåtenskapen, men först efter den efterlevande makens död, se 3 kap 1–2 §§ ärvdabalken (ÄB). Det är nämligen så att hon ärver hans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att hon får göra i princip vad hon vill med pengarna, men inte testamentera bort den. När hon går bort så har du rätt till efterarv ur hennes kvarlåtenskap. Om de hade lika stora tillgångar vid din fars död så är kvotdelen ½, du har alltså rätt till hälften av hennes kvarlåtenskap när hon gått bort.

Väsentlig minskning av egendomen

Hon har som sagt rätt att fritt disponera pengarna, men det finns vissa undantag. Enligt 3 kap 3 § 1 st ÄB gäller att om den efterlevande maken genom t.ex. gåva, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hennes arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet. Det innebär att om hon givit egendom till sin son utan att visa tillbörlig hänsyn till dig, så att det utgör en väsentlig minskning av hennes egendom, så har du rätt att få ersättning för detta vid hennes frånfälle. Om det inte finns tillräckligt med pengar för att kompensera dig så ska gåvan återbäras, om den som mottog gåvan insåg eller borde insett att du missgynnades av det, se 3 kap 3 § 2 st ÄB.

Med vänlig hälsning