Efterarv och laglott
Vår mor avled 2005 och testamenterade sin andel till mig och min syster. Mor och far har ett radhus där far bor, en lägenhet i Stockholm och ett litet sommarhus. Min syster och jag beslöt att inte anropa min mors testamente då vår far var upprörd över att mor testamenterat till oss. Fråga:- vad är den juridiska rätten för oss idag?
Vår far är nu 88 år och han har börjat uppträda konstigt, bl.a så insisterar han att vi behåller alla tillgångar och ej säljer dem vid hans bortgång. Varken mín syster eller jag vill behålla något och önskar sälja. Fråga: kan vår far testamentera bort hela eller delar av hans tillgångar?
Rådgivarens svar
Hej!
Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Då ni bortsåg från testamentet och valde att tillämpa den legala arvsordningen ska jag ska nedan redogöra för vad som gäller. Jag förstår det således som att ni inte har avsått eller avsagt er arvet utan att ni avvaktar det till förmån för er far.
Hur efterarv beräknas
För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap görs en bodelning mellan makarna när en make avlider. Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och delas lika mellan makarna. Enskild egendom är inte giftorättsgods utan tillfaller den make som äger egendomen. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn.
När det finns legala efterarvingar (kan vara den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma barn) begränsas den efterlevande makens arvsrätt av reglerna om efterarv vilket innebär att den efterlevande maken kan förfoga över egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken under sin livstid fritt får använda arvet efter den andra maken förutom att genom eget testamente inskränka legala efterarvingars rätt till arv.
En kvotberäkning görs för att fastställa hur stor del som är föremål för efterarv och som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt (kvotdelen uppgår till 1/2 om det saknas enskild egendom), se 3 kap. 2 § ÄB. Efterarv innebär att den avlidnes arvsberättigade barn får ut sitt arv efter den avlidne när den efterlevande maken också avlider. Efterarvet beräknas således slutligen när båda makarna avlidit.
Vad gäller i ert fall?
När er mor avled gjordes en beräkning av tillgångarna vid bodelningen för komma fram till hur stor kvotdel som er far skulle inneha med fri förfoganderätt. När er far avlider ska en slutlig beräkning av all kvarlåtenskap göras och då vet man hur stort efterarvet från er mor är. Efterarvets storlek kan alltså ha förändrats beroende på vad er far lämnar efter sig. Det är dock inte möjligt för er far att genom testamente inskränka ert efterarv. Däremot har er far haft möjlighet att testamentera bort delar av sina tillgångar, dock inte era laglotter, som är hälften av era arvslotter. Sammanfattningsvis innebär det att du och din syster åtminstone har rätt att dela på 3/4 av boets tillgångar där 1/2 avser efterarv från er mor, och 1/4 avser era laglott från er far.
Jag hoppas du har fått svar på dina frågor och funderingar! Behöver ni vidare hjälp är ni varmt välkomna att skicka in fler frågor eller boka tid med våra jurister, det kan ni göra här.
Med vänlig hälsning,
Maria Juhlin
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.