Efterarv och beräkning av laglott
Hej! Jag har ett par frågor som gäller laglottens värde.
Pappa har gått bort och mamma lever kvar. De har fyra barn - jag och mina tre helsyskon. I föräldrarnas inbördes testamente står det att: Maken ärver med full äganderätt all den avlidnes kvarlåtenskap med följande undantag: sonen “A” får ett legat i en del av vårt företags värde i form av aktier. Efter bådas bortgång ska barnen få sina laglotter.
Bouppteckningen har skett och jag har lagt till jämkningen. Testamentet har trädit i kraft och legatet har delats ut. Nyligen har flera gåvobrev delats ut till mina bröder med risk för laglottskränkning. På gåvobreven står det “ej förskott på arv”.
-Är laglottens värde redan bestämd? Beräknar man alltså de två delarna från pappas och mammas arv enligt samma värderingar som gjordes tidigare vid bouppteckningen? Med andra ord, kan jag räkna med att de två delarna kommer att ha samma värde vid arvskiftet längre fram?
-Eller är det så att enbart delen från pappas arv är bestämd, d.v.s. 1/8 av hans kvarlåtenskap enligt bouppteckningen tidigare, medans delen från mammas arv kommer beräknas senare med hänsyn till gåvobrev m.m. som delats ut och nya värderingar av kvarlåtenskapen?
-Eller är det så att delarna från både pappas arv och mammas arv kommer bestämmas senare?
Vilket av de tre ovanstående tillvägagångssätten använder man för att beräkna värdet på min laglott? Alltså undrar jag vilken eller vilka delar av laglotten som redan utgör en fast summa och vad som kommer att beräknas enligt en kvot av kvarlåtenskapen vid arvskiftet senare. Som sagt har jag jämkat testamentet och undrar vilken skillnad detta gör.
Skulle jag kunna använda mig av Ärvdabalken 3:3 eller 7:4 för att bli kompenserad ifall det visar sig att laglottsdelarna från pappas arv och/eller mammas arv blivit krympt på grund av gåvobreven?
Tack för svar!
Rådgivarens svar
Hej, Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Jag ska försöka besvara din fråga utifrån ärvdabalkens bestämmelser.
Bodelning vid makes bortgång
Då den förste maken avlider görs en bodelning där makarnas giftorättsgods fördelas mellan de (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Den ena delen går till den efterlevande maken, medan den andra går till den avlidne maken och utgör då dennes kvarlåtenskap).
Gemensamma barn och fri förfoganderätt
Om den avlidne maken varit gift tillfaller kvarlåtenskapen först den efterlevande maken. Finns det gemensamma barn har barnen istället rätt till efterarv. Vilket innebär att barn får ut sina arv efter att den efterlevande maken gått bort. Efterlevande make får hela makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap. 1 §). Detta innebär att efterlevande make fritt får disponera (sälja, nyttja, förbruka, skänka) över den avlidne makens kvarlåtenskap, men inte testamentera bort den. Om efterlevande make orsakar en väsentlig minskning av sin egendom genom gåva eller annan liknande handling och utan att ta hänsyn till den först avlidne makens arvingar, kan dessa arvingar kompenseras ur efterlevande makes egen kvarlåtenskap (3 kap. 3§).
Kvarlåtenskap, arvslott och laglott
Arvslotten är kvarlåtenskapen delat på er fyra barn vilket är ¼. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott som består av 1/2 av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 §). Ett testamente som säger annat kan således inte inskränka i laglotten. Bröstarvinge ska få ut tillräckligt mycket arv för att täcka laglotten. Barnet behöver inte vänta på sitt arv då den avlidna genom testamente uttryckt att den inte vill ge allt till den efterlevande maken. Om den avlidne föräldern med ett testamente skänker bort delar eller allt av sitt arv så kan ett barn med laglott begära sin laglott. Laglotten är hälften av det barnet skulle fått utan ett testamente, således 1/2 %. En förälder kan testamentera mer till ett barn, bara samtliga barn minst får erhålla sin laglott. Därför kan en förälder med två barn testamentera 3/4 till ett barn och det sista barnet får då endast sin laglott på 1/4.
Exempel på bodelning och kvotdel
Om din pappa har en kvarlåtenskap på 800 000 kr, innebär det att ni fyra barn har en arvslott på 200 000 kr var vilket är ¼. 400 000 kr av kvarlåtenskapen är laglott som fördelas lika mellan er syskon (100 000 kr eller 1/8 var). Eftersom din mamma har får kvarlåtenskapen och ni har rätt till efterarv beräknas laglotten om utifrån er mammas förmögenhet. Om er mamma exempelvis har en förmögenhet på 800 000 kr och sedan ärver er pappas kvarlåtenskap på 800 000 kr innebär det att er mammas förmögenhet efter arvet är 1 600 000 kr. Er laglott från er pappas kvarlåtenskap dividerat med er mammas förmögenhet (100 000/ 1 600 000) är 1/16.
När din mamma går bort kommer du har rätt till din laglott som motsvarar 1/16 av din mammas förmögenhet den dagen hon går bort. Detta innebär att om din mammas förmögenhet ökat i värde kommer således även din laglott att göra det. Arvet efter din mamma är det som återstår efter att efterarvet från din mamma räknats av. Det minsta du har rätt att få av arvet efter din mamma är återigen din laglott (1/8).
Jag hoppas jag har besvarat din fråga! Vill du ha vidare vägledning i ditt ärende med hjälp av en jurist kan du ta kontakt med en av våra familjejurister som du kan nå här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.