Domstols behörighet och lagval i internationell arvssituation
Hej.
Våran bortgångne far efterlämnade mark och hus på kreta. Vi vill gå via svensk arvslagstiftning då 5 av 6 i dödsboet är svenska medborgare. Våran far hade dock dubbelt medborgarskap.
Som vi har fått förklarat av en advokat i Grekland så vill grekiska myndigheter ha ett intyg från Sverige som säger att vi går via svensk arvslag.
Min fråga är nu vart jag kan få tag i ett sådant intyg och vad intyget kan heta.
Tack på förhand.
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse över vad som gäller. Aktuella bestämmelser finns i EU:s arvsförordning. Förordningen tillämpas från och med den 17 augusti 2015. Den reglerar både vilket lands domstolar som får besluta om arvsfrågorna och vilket lands lag som ska tillämpas.
Allmänt om domstols behörighet och tillämplig lag
I internationella arvssituationer är det domstolen i det land där er far hade hemvist som är behörig att avgöra frågan om vilket lands lag som ska tillämpas, se art. 4 arvsförordningen. Huvudregeln är att hemvisten också styr vilket lands lag som ska tillämpas, se art. 21 arvsförordningen. (Detta gäller om den avlidne inte själv har valt tillämplig lag vilket jag utvecklar nedan). Om hemvisten anses ha varit Sverige ska svensk lag tillämpas. Vid fastställandet av hemvist ska hänsyn tas till var personen spenderar mest tid, betalar skatt, jobbar, har sin familj osv. Om det är så att personen ansågs ha hemvist i ett land men uppenbart har närmare anknytning till ett annat land ska det landets lag tillämpas.
Ett annat alternativ är om den avlidne valt tillämplig lag innan sin bortgång, se art. 22 arvsförordningen. Valet står då mellan de olika länder där personen hade medborgarskap. Valet ska ha varit uttryckligt i form av en förklaring om förordnandet av kvarlåtenskapen. Detta kan till exempel ha gjorts i ett testamente. Viktigt att notera är att valet ska ha gjorts av den avlidne, inte av arvingarna.
Europeiskt arvsintyg
För att underlätta för europeiska medborgare i internationella arvssituationer kan ett europeiskt arvsintyg användas. Genom att visa intyget i ett annat EU-land kan man styrka att man har rätt att företräda dödsboet eller är arvinge. Arvsintyget är inte obligatoriskt men kan vara bra för att kunna styrka sin ställning till exempel om man ska ta ut pengar från ett bankkonto i ett annat land. Intyget kan då användas istället för exempelvis en bouppteckning eller en skifteshandling. Intyget utfärdas av Skatteverket. För att få arvsintyget behöver man göra en ansökan och betala in en ansökningsavgift på 1350 kr. Jag länkar ansökan här. På Skatteverkets hemsida kan ni även läsa mer om vilket av skatteverkets kontor er ansökan ska skickas.
Sammanfattning och råd
Om den avlidne inte uttryckligen valt tillämplig lag i exempelvis ett testamente tillämpas som regel lagen i det land där personen ansågs ha hemvist. Det är domstolen som avgör vilket lands lag som ska tillämpas. Som jag ser det så har den grekiske advokaten bett om en av tre följande handlingar. Antingen har de bett om en dom från svensk domstol som fastställer att Sverige har varit den avlidnes hemvistland och att det därför är svensk lag som ska tillämpas. Ett annat alternativ är att de har bett om den handling som förklarar att svensk lag har valts av den avlidne själv, ex. kopia på testamentet. Eller så har advokaten bett om ett europeiskt arvsintyg då de anser att ni behöver stärka er ställning som företrädare för dödsboet eller arvingar.
Mitt råd är att ni vänder er till svensk tingsrätt så att de kan avgöra frågan om vilket lands lag som ska tillämpas. Det är domstolen i den ort där den avlidne var folkbokförd som ni ska vända er till. Det kan vara skönt att kontakta en jurist som kan hjälpa er genom hela processen.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Skulle ni vilja ha hjälp med era arvsfrågor så kan ni även boka tid med en av våra erfarna jurister här.
Med vänlig hälsning,
Kristine Hökerberg
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.