Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Dödsbodelägare eller efterarvinge?

Hej,
I slutet av november gick min pappa bort och det är dags att göra bouppteckningen, som min mamma vill att vi gör själva. Mina föräldrar var inte gifta, men har skrivit ett testamente som lyder:
"Vi, XX och XX, som lever tillsammans, uttrycker härmed vår yttersta vilja: Den av oss som överlever den andra skall ärva all egendom att fritt förfoga över. Efter den sist avlidnes död går kvarlåtenskapen till bådas vår arvinge enligt lag."
Min mamma äger huset de bott i, så det är främst en summa pengar, en bil och lite lösöre det rör sig om.

Nu är min fråga: I bouppteckningen, ska vi ange mig (som är det enda barnet) som dödsbodelägare eller efterarvinge? Jag har inget intresse i att göra anspråk på min laglott i det här skedet, utan vill följa mina föräldrars önskan om att mamma får förfoga över tillgångarna så länge hon är i livet.

Rådgivarens svar

2020-01-22

Hej! Tack för att du ställer din fråga till Fråga Juristen.

Sambors arvsrätt kräver testamente
Sambor inte någon automatisk arvsrätt gentemot varandra, till skillnad från gifta par som ärver varandra före gemensamma barn vid den ena makens död (3 kap. 1 § ärvdabalken). För att sambor ska ha rätt att ärva varandra före barnen måste därför ett testamente upprättas som anger det, något som dina föräldrar har gjort.

Barns rätt till laglott
I och med att sambor inte har någon automatisk arvsrätt enligt lag, ska den avlidne sambons arv som huvudregel tillfalla dennes barn vid dödsfallet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det gäller både gemensamma barn och barn utanför samboförhållandet. Med andra ord blir barnet en dödsbodelägare vid sambons död, under förutsättning att det inte finns ett testamente som föreskriver något annat. Genom ett testamente kan sambon bestämma att dennes arv ska fördelas på annat vis. Barn till den avlidne har dock alltid rätt till minst hälften av sitt arv, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Ett testamente som kränker laglotten ger barnet möjlighet att jämka testamentet för att få ut laglotten vid sin förälders död (7 kap. 3 § ärvdabalken). Din pappas testamente kränker din laglott i och med att han önskar ge allt till din mamma vid sin död. Du har alltså rätt att begära ut din laglott från din mamma, men du kan också vänta tills din mamma avlider och då bli berättigad efterarv istället i och med att hon ärver din pappa med fri förfoganderätt.

Din situation - är du dödsbodelägare eller efterarvinge?
Om du väljer att inte jämka din pappas testamente och därmed inte begära ut din laglott, omvandlas din arvsrätt till ett efterarv som du får ut när din mamma går bort i form av en kvotdel från hennes kvarlåtenskap. Dessutom ärver du din mammas resterande kvarlåtenskap om hon inte anger något annat i ett eget testamente eller har andra barn eller barnbarn vid liv.

Om du inte begär ut din laglott blir du alltså en efterarvinge i din pappas dödsbo, eftersom du därav inte har en omedelbar rätt till arv vid hans död i det fallet.

Sammanfattning och rekommendation
Om du begär ut din laglott blir du en dödsbodelägare i din pappas dödsbo i och med din omedelbara rätt till arv från din pappa. Om du däremot väljer att inte begära ut din laglott, blir du istället berättigad efterarv när din mamma går bort - vilket gör dig till efterarvinge.

En bouppteckning får inte göras på egen hand av dödsbodelägare, utan kräver två utomstående förrättningsmän. Du och din mamma får alltså inte göra bouppteckningen själva. Vilka ni vill ta hjälp av väljer ni själva, men eftersom det är viktigt att bouppteckningen görs korrekt är det klokt att anlita experter inom området. Familjens Jurist hjälper gärna till med bouppteckning, samt följande dödsboförvaltning och arvskifte. Läs mer här om hur Familjens Jurist kan hjälpa er med dödsbo vid ett dödsfall.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.