Bouppteckning eller dödsboanmälan?
Hej
Det är så att min far gått bort och vi är två särkullsbarn och han var gift.
Nu vill hans maka att vi inte skall ha bouppteckning och bara göra en dödsboanmälan och det känns inte rätt för oss, då dom vid vår farmors bortgång rev testamentet och sa att det aldrig funnit något, men jag var med när det skrevs och det hann inte bli inskickat och jag väldigt ung.
Sammadag som min pappa somnade in, blev jag uppringd av min halvsyster och hon försökte få pengar till begravningen m,m, Men jag sa nej och hänvisade till kommunen om det inte fanns pengar och där kom man fram till att hans pension denna månad kommer att täcka den och att man då inte skulle göra bouppteckning, vilket vi särkulls barn protesterat mot och sagt att vi vill ha en.
Vet även att sammadag som min pappa avled så gick hans maka eller min styvsyster in på hans konto och förde över dom 14000kr som fanns kvar och detta vet jag då jag fått dom förenklade uppgifterna av min far och att han ville att jag skulle hälla koll på att dom pengarna som fanns när han avled skulle gå till hans begravning.
Så och då vi känner att vi inte fick ta del av föremål från min farmor och då dom tömde saker från hennes hem innan bouppteckningen. Så litar vi inte på dem i dagsläget. Vi tror inte att det finns något av värde direkt, men vi vill att rätt ska vara rätt. Min avlidne far får in en pension på 18000kr.
Då är min fråga, är det någon ide att driva detta och täcker dödsboet dessa kostnader då det är vi särkullsbarn som begär detta?
Rådgivarens svar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina frågor. Jag ska nedan redogöra för vad som gäller samt rekommendationer hur ni ska gå vidare i just ert fall.
Er farmors testamente
Genom att upprätta ett testamente kan man, helt eller delvis, sätta den legala arvsordningen ur spel. Arvsanspråk preskriberas som huvudregel först tio år efter dödsfallet, se 16 kap. 4 § ärvdabalken. Det blir här av betydelse, dels om ni genom testamente är arvsberättigade, dels hur lång tid som förflutit sedan er farmors bortgång. Även om det finns något testamente att tillgå som bevisar er rätt till arv.
Bouppteckning och dödsboanmälan
När den avlidnes, och eventuell efterlevande makes, tillgångar och skulder är utredda, ska en bouppteckning upprättas. En person som väl känner till boets tillgångar och skulder blir bouppgivare och ska lämna uppgifter om boet vid bouppteckningen. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen. En bouppteckning har flera funktioner och är i första hand till för make, arvingar och testamentstagare som har intresse av att tillgångarna dokumenteras för bodelningens och arvskiftets skull.
I vissa fall räcker det att lämna en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. En sådan anmälan är tillräcklig om tillgångarna i boet är så små, att de inte räcker till begravningskostnader eller andra utgifter i samband med dödsfallet. Om den avlidne var gift ska den avlidnes del av det gemensamma giftorättsgodset också medräknas. Även om tillgångarna är så små, ska bouppteckning ändå göras om fast egendom eller tomträtt ingår i boet. Dödsbodelägare kan yrka på att bouppteckning ska göras även i andra fall, under förutsättning att den eller de dödsbodelägarna ställer säkerhet för bouppteckningskostnaderna.
Sammanfattning och fortsatt väg framåt
Hur ni bör agera är mycket beroende av vilka tillgångar som finns i er fars dödsbo. Jag rekommenderar er att tala med inblandade parter och ber makan redovisa för alla tillgångar och skulder per dödsdagen. Om pengar överförts från er fars konto samma dag han gick bort ska även dessa pengar tas med. Risken finns att ni kan komma att betala bouppteckningskostnaderna om tillräckligt med tillgångar saknas i dödsboet, även om kostnader förenade med dödsfallet i första hand ska betalas av dödsboet.
Vidare bör nämnas att detfins en prisbasbeloppsregel för den kvarlevande maken, se 3 kap. 1 § ÄB. Regeln innebär att om den kvarlevande makens totala tillgångar understiger ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp ska den efterlevande maken ha rätt att få resterande summa ur den avlidnes kvarlåtenskap. Denna regel går före barns rätt till sin laglott.
Jag hoppas ni har fått svar på er fråga! Behöver ni ytterligare hjälp är ni varmt välkomna att boka en tid med våra erfarna jurister hos Familjens Jurist, det kan ni göra här. Jag önskar er lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.