Bodelning, arvsskifte och förskott på arv
Hjälp!
En bouppteckning efter mor är gjord och registrerad på skattemyndigheten 2017-01.
Jag vägrade skriva under skiftet eftersom gåvor av större värde till några gemensamma barn undanhållits utan att gåvobrev eller dylikt finns och mot mors vilja.
Ansökan till Tingsrätten som utsåg ny boutrednings och skiftesman och jag undrar om det är för sent att begära tilläggsbouppteckning för att höja värdet i boet? Advokaten svarar inte på enskilda frågor då han säger sig ska vara opartisk så detta är svårframkomligt och kostsamt! Osäker om det räknas som om bouppteckningen är godkänd eller inte rent juridiskt eftersom ärendet pågår??
Problemet är att advokaten inte pratar med oss dödsbodelägare, 9 st, utan all kommunikation sker via brev och mail vilket drar ut på tiden och bidrar till än värre splittring i familjen eftersom de som mottagit gåvorna/förskotten försöker hitta alla möjliga anledningar till att de inte skall tas upp och avräknas och rena lögner används för att slippa dela med sig.
Det finns även ett särkullbarn på den bortgångnas sida som har rätt till sitt morsarv direkt! Nu är det snart 2 år sedan hon avled och han väntar ff. Hans styvfar flyttade över en större summa pengar ifrån hennes konto till sitt eget och delade ut till vissa av de gemensamma barnen vilket minskade hennes tillgångar och därmed hans arvslott.
Vad kan han göra i detta läge? Han har inte råd att driva ärendet via egen advokat. Är det för sent att kräva tilläggsbouppteckning , förutom större penningsummor även underprisförsäljning fritidshus och dyrare guldsmycken. Eftersom tillgångarna i mors bouppteckning inte räcker för att avräkna det värde som vissa erhållit så undrar vi hur det blir då? Nu har styvfadern även avlidit - kan någon avräkning göras på resterande där?
Tacksam för snabbt svar när advokaten skall ha yttranden inom 2 veckor.
Med vänlig hälsning /förfördelade syskon
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Du har gjort helt rätt som inte skrivit under arvskiftet om du inte är nöjd. Den situation som du beskriver är helt klart komplex och jag beklagar att det dragit ut på tiden och orsakat splittring inom er familj.
I arvsrättsliga sammanhang är korrekta uppgifter om familjekonstellationen avgörande för en rättvisande rådgivning. Jag förstår er familjekonstellation så att er mor hade bröstarvingar inom och utanför den kärleksrelation hon hade vid tidpunkten för sin död. Det fanns ett barn (särkullbarn) utanför och flera inom kärleksrelationen. Huruvida er mor var gift eller inte vid tidpunkten för hennes död framgår inte men jag förstår det som om hon levde med “styvfadern” vid tidpunkten för hennes död och hade flera barn med honom.
Det är en rad olika frågor som du aktualiserar och jag delar upp mitt svar i rubriker och kommer att gå igenom varje del för sig.
Gåvor till gemensamma barn
Det finns absolut inget som hindrar föräldrar att ge gåvor till sina barn. Däremot kan gåvan komma att anses som förskott på arv. Om man inte vill att det ska anses vara förskott på arv ska man, precis som du påpekar, upprätta ett gåvobrev. Har man inte i ett gåvobrev uttryckt att gåvan inte ska anses vara förskott på arv, kommer den att bedömas som det eftersom man utgår från att arvlåtaren oftast vill att varje barn ska få lika mycket, enligt 6:1 Ärvdabalken (ÄB).
Paragrafens st 2 stadgar att de som mottagit gåvan ska avräkna det värdet från sitt arv när den först avlidne maken avlider. Detta innebär att de gemensamma barn som fått gåvor behöver avräkna dessa innan de kan erhålla något arv. Ifall det dessutom är så att gåvorna de fått överstiger det arv de har rätt till dvs. överstiger deras arvslott, kan det uppstå en skyldighet för de att utge ekonomisk ersättning till övriga bröstarvingar.
När man drar av en gåva som räknas som förskott på arv från en bröstarvinges arvslott värderar man vanligtvis gåvan till det värde som den kan bedömas ha haft då bröstarvingen mottog den dvs. och inte till det värde som gåvan har vid arvskiftet.
Bouppteckning, tilläggsbouppteckning och bodelning
Senast tre månader efter dödsfallet ska en bouppteckning göras, 20:1 ÄB. Sedan har man en månad på sig att skicka in den till Skatteverket, 20:8 ÄB. I bouppteckningen ska den avlidnes samtliga tillgångar och skulder nedtecknas, 20:4 ÄB. Om den avlidne var gift ska också den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen, 20:4 st 2 ÄB. Även vilka som är arvtagare ska anges i uppteckningen.
Om den avlidne var gift eller registrerad partner ska oftast en bodelning göras innan arvet kan fördelas mellan arvingarna enligt äktenskapsbalkens regler, 23:1 st 2 ÄB.
Av din fråga framkommer det inte ifall en bodelning har gjorts. Men det måste göras innan arvet kan skiftas mellan arvtagarna. Bodelningens syfte är att fastställa den avlidnes kvarlåtenskap.
Har ni uppmärksammat ny information efter att bouppteckningen gjorts ex. en ny tillgång eller skuld då kan en tilläggsbouppteckning göras på samma sätt som en bouppteckning inom en månad. Det innebär att en ny förrättning ska hållas, med ny kallelse, nytt intygande av bouppgivare och förrättningsmän osv, 20:10 ÄB.
Styvfaderns agerande
Styvfadern har agerat felaktigt. Dödsboets tillgångar och skulder ska vara orörda till dess att dödsbodelägarna är överens om om ett arvsskifte. Styvfadern har ingen rätt att ta pengar från er mors dödsbo, oavsett vad han sen väljer att göra med pengarna. Styvfadern (nu styvfaderns dödsbo) måste återbetala de pengar som togs från er mors dödsbo. Genom detta ska särkullbarnets rättsliga ställning återställas.
Vad händer med de pengarna som redan utbetalats till några av bröstarvingarna från styvfadern? De pengar som betalats ut kommer tas med i beräkning för arvet efter styvfadern då det kan anses vara förskott av arv. De som erhållit pengar från styvfadern innan hans bortgång kommer behöva avräkna detta från sin arvslott när arvet efter styvfadern fastställs.
Sammanfattning av vad jag rekommenderar dig att göra
För att klargöra det jag redogjort för ovan:
När modern avlider och styvfadern fortfarande lever, då måste 1. en bouppteckning på bådas tillgångar och skulder som skickas till skatteverket 2. sedan görs en bodelning mellan modern och den efterlevande maken (styvfadern) 3. när styvfadern avlider då görs arvskiftet.
Se till eventuella förskott på arv beaktas och att styvfaderns dödsbo kompenserar er mors dödsbo så att arvskiftet efter henne kan bli korrekt.
Bouppteckningen ska vara en vägvisare för bodelningen och tillgångar kan värdera högre eller lägre i en bodelning.
Jag har utifrån den information du gett gjort mitt bästa för att ge tips och råd. Jag rekommenderar dock att ni vänder er till en jurist för att få mer klarhet. Våra jurister på Familjens jurist är särskild specialiserade på dessa frågor, se här.
Mvh,
Asal Gohari
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.