Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag kommer börja med att gå igenom relevanta bestämmelser, vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Särkullbarns arvsrätt

Ett särkullbarn är en bröstarvinge till arvlåtaren (2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Arvlåtarens barn ärver lika mycket. Om det exempelvis finns tre barn vid arvlåtarens död så ärver de en tredjedel var. Hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge utgör dennes laglott (7 kap. 1 § ÄB). Om det exempelvis finns ett testamente som gör bröstarvingen arvlös kan denne jämka (angripa) testamentet för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Om arvlåtaren vid sin död var gift så tillfaller arvet den efterlevande maken. Ett särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt när arvlåtaren dör (3 kap. 1 § ÄB).

Arv genom bodelningen

Om arvlåtaren var gift vid sin död genomförs normalt en bodelning innan arvet skiftas. Om det inte är reglerat att exempelvis den efterlevande makens egendom ska vara enskild eller att denne åberopar 12 kap. 2 § ÄktB så kommer det ske en likadelning av giftorättsgodset efter avräkning av skulderna. På så sätt kan ett särkullbarn få ärva egendom genom sin förälder som innan bodelningen ägdes av den andra maken.

Arv genom 7 kap. 4 § ÄB

Ett av de skydd som finns för bröstarvingar i ÄB är det förstärkta laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Bestämmelsen aktualiseras när arvlåtaren under sin livsstil givit bort egendom som till syftet är att likställas med ett testamente. Det är en förutsättning för regelns tillämplighet att avsikten med gåvan kan antas ha varit att ordna med successionen. Det är två sorters gåvor som denna bestämmelse är tillämplig på, gåvor som givits när gåvogivaren var eller trodde att denne var nära döden och gåvor som innebär att gåvogivaren fram till sin död behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Gemensamt för dessa sorters gåvor är att de inte medför en reell uppoffring för gåvogivaren.

En tillämpning av regeln innebär att laglotten beräknas som om gåvan aldrig skett. Värdet av gåvan läggs således till kvarlåtenskapen och laglotten beräknas efter det. Om bröstarvingen inte kan få ut sin laglott blir gåvomottagaren återbäringsskyldig.

Jämkning av förmånstagarförordnande

En bröstarvinge kan jämka ett förmånstagarförordnande för att få en del av försäkringsbeloppet (14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen). Bestämmelsen blir aktuell om tillämpningen av förordnandet skulle leda till ett oskäligt resultat för den bröstarvinge som åberopat jämkningen. Enligt förarbetena kan ett särkullbarn få till en jämkning om denne är i behov av hjälp med sin försörjning eller om särkullbarnet genom förordnandet behandlats orättvist. I synnerhet gäller detta om förmånstagarförordnandet är en av flera rättshandlingar som åsidosatt särkullbarnet i förmån till den efterlevande maken och dennes barn.

Din situation och rekommendation

Även om egendom överförs till den andra maken för att göra ett särkullbarn arvlös kan denne få del av egendomen om den ingår i bodelningen efter arvlåtarens död. Dessutom är det möjligt att överföringen av ägandet av konton till maken kan räknas som en gåva och aktualisera det förstärkta laglottsskyddet. De aktuella kriterierna måste dock vara uppfyllda och det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare kan ett förmånstagarförordnande såsom en livförsäkring jämkas så att ett särkullbarn får del av försäkringsbeloppet.

Sammanfattningsvis är det möjligt att angripa överföringen av livförsäkringen och konton så att särkullbarnet inte blir arvlös. Vad resultatet av en sådan talan blir beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Jag rekommenderar att du bokar möte med en jurist här om du vill ha närmare rådgivning kring vad som gäller i just din situation.