Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din frånga! Jag tolkar det som att ni enligt testamente inte har fått något arv efter er far men att ni ändå vill ha ut er laglott.

Laglottsanspråk som särskullsbarn

Barn (bröstarvingar) skyddas enligt lag mot att bli helt arvslösa när deras föräldrar avlider genom att alltid ha rätt att få ut en laglott, oavsett om den avlidnes testamente uttrycker något annat. Man har rätt till hälften av sin arvslott, med andra ord hälften av det du skulle fått om testamente inte hade funnits (7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). I sådana här tillfällen måste man dock som bröstarvinge påkalla jämkning av testamente, alltså framföra ett laglottsanspråk, för att få ut laglotten, vilket måste framföras inom sex månader från det att hen fick del av testamentet (7 kap 3 § ÄB). Det finns inga formkrav för hur begärande om jämkning ska framföras men det måste framgå att man begär jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Man kan framföra detta direkt till testamentstagaren eller i en talan i domstol. Det är också den som vill få ut laglotten som måste bevisa att man framfört laglottsanspråket. Många gånger framförs anspråket vid bouppteckingen och antecknas då även där.

Enligt 23 kap. 5 § ÄB kan man som dödsbodelägare ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. En skiftesman ska bestämma när och var arvskifte ska ske samt kalla dödsbodelägarna till skiftet. I första hand är tanken att skiftesmannen ska åstadkomma enighet bland dödsbodelägarna om hur skiftet ska göras. Går inte detta är det skiftesmannen som ska ta ställning till de punkter där delägarna inte är överens, bl.a. fördelning av lotter. Kan dödsbodelägarna inte komma överens har skiftesmannen i dessa fall möjlighet att göra ett så kallat tvångsskifte. Om man som dödsbodelägare menar att ett arvskifte gått felaktigt till kan man begära klander av arvskifte inom fyra veckor efter att arvskifte skett (23 kap 5 § ÄB som läses tillsammans med 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Tingsrätten kommer då att ompröva arvskiftet och kan om den anser att det är passande skifta arvet på ett annat sätt.

I det här fallet

Jag vet inte när ni fick del av testamentet, så jag vet inte när sexmånadersperioden att framföra laglottsanspråket började löpa, men jag antar att den löpt ut. Jag tolkar det också som att arvskifte inte skett än. Om ni inte kommer överens dödsbodelägarna emellan finns risk att skiftesmannen kommer att göra ett tvångsskifte och själv tar ställning till lottfördelningen. Det är nog därför bra att försöka bevisa för denne att ni framfört laglottsanspråk. Att boutredningsmannen intygar att ni framfört anspråket talar i och för sig för er, men jag vågar inte säga om det är tillräcklig bevisning utan mer information om ärendet i övrigt. Försök att tänka om det finns annat som kan bevisa att ni framfört laglottsanspråk. 

Hur ni kan gå vidare

Jag tycker att ni först och främst ska ta kontakt med skiftesmannen men även övriga dödsbodelägare och försöka diskutera den här frågan ytterligare. Om det här inte hjälper kan det vara bra att ta hjälp av en jurist, som kan se över vad som har hänt och bedöma om det går att bevisa att ni framfört laglottsanspråket, samt hur ni i så fall går vidare. Skulle ett arvskifte ske som ni inte är nöjda med kan ni klandra det hos tingsrätten inom fyra veckor. Däremot bör man bära med sig att domstolsprocesser ofta är både kostnads- och tidskrävande. Vill ni ha hjälp kan ni vända er till Familjens Jurist som har lång erfarenhet av frågor som rör arv och kan hjälpa er gällande arvskifte. 

Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Om ni undrar över något annat kan ni alltid kontakta Fråga Juristen igen.