Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! 

Din fråga handlar om beräkning av arv. Jag kommer därför gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken, förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation. 

Allmän information

Bouppteckning

En bouppteckning ska göras inom tre månader från ett dödsfall (ärvdabalken 20 kap 1 §). Huvudregeln är att den avlidnas tillgångar och skulder redovisas så som de var vid dödsfallet (ärvdabalken 20 kap 4 §). Begravningskostnader och bouppteckningskostnader uppkommer först efter dödsfallet, men Skatteverket har i ett ställningstagande ansett att dessa kostnader är så nära förknippade med ett dödsfall att de får antecknas som en skuld i bouppteckningen.

Arvskiftet sker efter att skulderna betalats

Den avlidnas och dödsboets skulder ska betalas med dödsboets tillgångar (ärvdabalken 21 kap 4 §). Först efter att skulderna betalats kan arvskiftet ske, detta framgår indirekt av ärvdabalken 21 kap 4 § 1 st som anger att arvskiftet ska gå åter om det sker innan skulderna betalats.

Laglott och arvslott

Om den avlidna inte efterlämnat något testamente ska den avlidnas bröstarvingar, det vill säga barn och barnbarn, dela lika på den avlidnas kvarlåtenskap (ärvdabalken 2 kap 1 §). Detta kallas för arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (ärvdabalken 7 kap 1 §). Laglotten är den del av den avlidnas kvarlåtenskap som en bröstarvinge alltid har rätt till.

Exempel: Om den avlidna efterlämnade två bröstarvingar är deras arvslott ½ var, och deras laglott ¼ var.

Din situation och rekommendation

När en person avlider ska en bouppteckning göras. I bouppteckningen ska den avlidnas tillgångar och skulder redovisas så som de var vid dödsfallet, det vill säga dödsdagen. Begravningskostnader och bouppteckningskostnader ska också redovisas som skulder trots att de uppkommer först efter dödsfallet. Den avlidnas och dödsboets skulder betalas med dödsboets tillgångar, och först därefter kan arvskiftet ske. Arvslotten beräknas genom att det som kvarstår efter att dödsboets skulder betalats divideras med antalet bröstarvingar. Laglotten i sin tur utgör hälften av arvslotten.

I ditt exempel lämnar den avlidna kvarlåtenskap motsvarande 900 000 kr samt tre dödsbodelägare. Utifrån formuleringen i exemplet antar jag att samtliga dödsbodelägare är den avlidnas barn. Vid dagen för arvskiftet har kvarlåtenskapen minskat till 800 000 kr genom att mellanskillnaden använts för att betala bland annat begravningskostnader. Arvslotten beräknas genom att återstående summa divideras med antalet barn, kvoten blir ungefär 266 666 kr. Laglotten utgör hälften av arvslotten och beräknas genom att arvslotten divideras med två, kvoten blir ungefär 133 333 kr.

Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen. Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga kan du boka en tid med en av våra jurister som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter och som har erfarenhet av liknande fall.