Beräkning av arv
Testamente anger efterlevande make som arvtagare och de två barnen, bröstarvingarna, ärver sin laglott. Det barnen fått som förtida arv ska avräknas vid arvsskifte.
Hur räknar man ut arvet mellan de tre arvingarna?
Efterlevande makan har begärt att få behålla hela sitt giftorättsgods enligt 12 kap 2 § Äktenskapsbalken.
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en allmän redogörelse för vad som gäller, ett räkneexempel samt en rekommendation.
Bodelning och begäran om att behålla giftorättsgods
När en make går bort ska makarnas egendom fördelas genom bodelning innan arvskiftet. Bodelningen regleras i äktenskapsbalken. I bodelningen ska båda makarnas giftorättsgods vanligtvis ingå. Om en efterlevande maken begär det kan dock vardera sida behålla sitt giftorättsgods som sin andel, äktenskapsbalken 12 kap. 2 §. Skulder som hänför sig till den avlidnes giftorättsgods och eventuella enskilda egendom ska räknas av. Värdet av dessa tillgångar efter avräkningen utgör den avlidnes kvarlåtenskap, vilken ska utgå i arv.
Arv
Arvslott och laglott
Fördelningen av arvet regleras i ärvdabalken. Arvslotten är den rätt till arv man har enligt lag. Bröstarvingar ska vanligtvis dela lika på en förälders arv. Arvet kan dock testamenteras bort. Då har bröstarvingarna endast rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Från laglotten måste en bröstarvinge dock avräkna sådant som denne erhållit som förskott på arv, ärvdabalken 7 kap. 2 §.
Förskott på arv
Gåvor en avliden föräldern har gett sina barn under sin livstid ska ses som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett, ärvdabalken 6 kap. 1 §. Jag antar att det är detta du menar med ”förtida arv”. Att en gåva utgör ett förskott på arv innebär att gåvans värde ska läggas till i kvarlåtenskapens värde innan man räknar ut arvingarnas arvs- och testamentslotter. Man utgår från gåvans värde vid gåvotillfället.
Ett räkneexempel
Eftersom jag inte har fått några specifika summor kan jag inte redogöra för hur arvet ska beräknas i just din situation. Jag tänkte dock ge ett exempel på hur jag har uppfattat att beräkningen ska ske i en situation som liknar den du beskriver.
A har avlidit. A:s maka M begär att båda ska behålla sitt giftorättsgods som sin andel, i enlighet med äktenskapsbalken 12 kap. 2 §.
A:s kvarlåtenskap = A:s giftorättsgods + eventuell enskild egendom – skulder.
Vi säger att A:s kvarlåtenskap är 100 000 kr i exemplet.
A har genom testamente valt att ge allt utom sina två barns laglotter till M. A har under sin livstid gett dottern D en gåva värd 10 000 kr och sonen S en gåva värd 30 000 kr. Kvarlåtenskapens värde ska ökas med förskotten, vilket blir 140 000 kr.
Barnens arvslott blir 70 000 kr vardera (Kvarlåtenskapen/antal barn = 140 000/2).
Barnens laglott blir 35 000 kr vardera (Hälften av arvslotten = 70 000/2).
Från laglotterna ska gåvorna sedan avräknas.
D får 25 000 kr (Laglott – gåva = 35 000 – 10 000).
S får 5 000 kr (Laglott – gåva = 35 000 – 30 000).
M får resterande 70 000 kr (Kvarlåtenskap – barnens laglotter = 100 000 – 25 000 – 5 000).
Rekommendation
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Eftersom denna process kan vara komplicerad så råder jag dig att kontakta en jurist om du vill ha vidare hjälp. Familjens Jurist kan hjälpa till vid bodelning och arvskifte. Du kan kontakta våra jurister hos Familjens Jurist här. Du är även varmt välkommen att återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.