Avstått arv, vad händer nu?
Hejsan
Min frus pappa X gick bort för lite över ett år sen och han hade 3 barn i ett tidigare förhållande. Han var omgift med en kvinna som hade ett barn sen tidigare och tillsammans hade dom en son, och bodde i ett hus utanför Gävle.
Paret hade skrivit ett testamente om att den som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla den först avlidnes kvarlåtenskap
Strax efter hans bortgång så träffades alla anhöriga för att planera begravning osv, och det kom på tal om hans barn skulle ta ut sin arvslott ? Det sades att huset var ju belånat och nå stora mängder pengar fanns ju inte (enl hans fru) så alla 3 barnen kom överens om att avstå arv så att Pappa X fru kunde bo kvar i huset.
Inget av Pappa X:s barn var med vid Boupptäckningen då dom iaf avstod sitt arv
Nu lite över ett år senare så säljer hans fru huset till deras gemensamma barn för lite under marknadsvärde. Sen när ett av barnen krävde att få papper från bouppteckningen så kommer det fram att Pappa X hade tot Giftorättsgods på ca 476000kr ? Och en giftorättsskuld på 158000kr
Borde det inte vara för stort belopp för att hamna under kategorin ”inga stora mängder pengar”
Kan man anse att Pappa X:s fru lurade alla att tro att det inte fanns några tillgångar ? Så att hans barn då skulle avstå sitt arv bara för att hon skulle få allt till sig och sina barn?
Sen om hon ger pengar till deras gemensamma barn och sitt barn sen tidigare är det inte att ge arv i förskott?
Är detta nåt att gå vidare med eller är det inget att göra åt då alla Pappa X:s barn avstått från arv ??
MVH
Rådgivarens svar
Hej! Stort tack för att du valt att vända dig till oss på Fråga Juristen med din juridiska frågeställning.
Inledning
Din fråga rör flera olika arvsfrågor så jag kommer i de följande styckena gå igenom hur reglerna kring arv ser ut i svensk rätt i allmänhet och slutligen försöka precisera svaret till de omständigheter du har lämnat.
Arvsreglerna
Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB). De som i första hand ska ärva är arvlåtarens avkomlingar. De benämns i lagen som bröstarvingar. Om arvlåtaren är gift och har barn från ett tidigare förhållande kallas dessa barn för särkullbarn.
I ärvdabalken görs det även skillnad på arvslott och laglott. En persons arvslott är den del av arvet en har rätt till enligt lagens mening. Om exempelvis föräldern A har två barn C och D så är varderas arvslott på 50% av kvarlåtenskapen. A har dock möjlighet att testamentera bort sin egendom. Om det finns ett testamente som ger personen X hela kvarlåtenskapen så kan C och D kräva ut sin laglott som är hälften av arvslotten. C och D får då 25 % var av kvarlåtenskapen.
I 3 kap. ÄB finns det vissa regler som ger maken efter den avlidna rätt att behålla kvarlåtenskapen. Huvudregeln är den att om A och B var gifta och tillsammans hade barnet C så ärver B hela kvarlåtenskapen från A med fri förfoganderätt. Detta betyder att C får ut sitt arv först efter att även B avlidit.
Om vi går vidare till testamentet som finns så säger det att den som överlever den andre ska med fri förfoganderätt erhålla den andres kvarlåtenskap. Att din svärfars maka erhåller egendomen med fri förfoganderätt innebär att din svärfars barn fortfarande har rätt till kvarlåtenskapen men att makan får förfoga över egendomen fritt tills hon går bort.
Arvsreglerna i ert fall
I 3 kap. ÄB finns som sagt reglerna kring vad som händer med kvarlåtenskapen om den bortgångna personen var gift. Det finns dock ett undantag till huvudregeln i förra stycket. Detta gäller om den avlidne hade barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn. Enligt 3 kap. 1 § ÄB så har den efterlevande maken rätt till kvarlåtenskapen endast om särkullbarnen väljer att avstå sin arvsrätt. I ert fall så har vissa nu avstått sin arvsrätt men detta betyder inte att de står helt lottlösa i dagens läge. Enligt 3 kap. 2 § ÄB så ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla den som hade den bästa rätten till den först avlidna maken. Det här betyder att de fyra barnen (om jag räknat rätt) som din svärfar hade ska dela lika på hälften av arvet som din svärfars fru lämnar efter sig i framtiden.
Det verkar nu som att din svärfars fru minskar värdet i boet vilket hon inte är tillåten att göra enligt 3 kap. 3 § ÄB. I paragrafen står det att om den efterlevande maken genom gåva eller därmed jämförlig handling väsentligt minskar sin egendom ska vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidna maken. Kompensationen går till som så att arvingarna till den först avlidne maken får ut en större del av arvet efter den efterlevande maken. Detta kan belysas med ett exempel. A har barnet C sen tidigare och är gift med B som har barnet D sen tidigare. A går bort först och C avstår sitt arv. När B senare går bort lämnar hon en kvarlåtenskap på 100 000 men det framgår också att hon gett D en gåva på 50 000 kr innan sin död. Huvudregeln är att C och D får 50 000 var då kvarlåtenskapen var 100 000. Men i och med att B har minskat boets värde genom gåvan så adderas gåvosumman till den totala kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen är numera 150 000 som C och D ska få hälften var av. I och med att D redan fått 50 000 så får C 75 000 i arv och D får 25 000.
Sammanfattning och handlingsplan
Jag ska nu försöka sammanfatta situationen och även försöka svara på några andra frågor du hade. Att i efterhand angripa uttalande som din svärfars fru sagt tror jag blir problematiskt. Dels finns det ingen bestämmelse i ärvdabalken rörande "inga stora mängder pengar" eller liknande. Att avstå sitt arv räknas egentligen som en vänlig gest och det är upp till personerna som avstår arvet att vara upplysta om de gällande omständigheterna.
Din fru och hennes syskon har fortfarande rätt att ta del av kvarlåtenskapen efter din svärfars fru så din fru kommer inte gå helt lottlös ur detta.
I dagsläget vet jag inte om det är så något att gå vidare med rent rättsligt. Samtidigt har jag inte alla omständigheter framför mig. Det jag framförallt tycker ni ska göra är att prata med din svärfars fru så hon är medveten om att din svärfars barn ska ta del av arvet efter henne också. Det kan också vara bra att ta upp att alla gåvor hon ger till sina barn kommer påverka arvet efter henne och att det tyvärr kan uppstå tvister som ekonomiskt kan bli kostsamma för alla och skada relationer.
Beroende på om ni anser att det finns möjlighet att få ut ett arv efter din svärfars fru eller inte så behöver du kanske inte gå vidare med detta redan nu. Men om du känner en osäkerhet hur det kommer bli i framtiden kan det vara bra att få prata med en jurist om situationen. Via denna länk kan du boka tid men jurist som kan hjälpa dig.
Hoppas detta svar var till din hjälp och om det är något mer du undrar över är du välkommen att skriva till oss igen.
Med vänliga hälsningar
Gabriel
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.