Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Regler om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB). Jag har i det följande utgått från att föräldrarna inte var gifta samt att ingen av dem hade skrivit testamente.  

Enligt 1 kap. 1 § ÄB är det endast den som lever efter arvlåtarens död som har rätt att ta arv. När det har inträffat en olycka där flera personer dör tidsmässigt nära varandra kan det ibland vara mycket svårt att avgöra i vilken turordning personerna dog. I 1 kap. 2§ ÄB finns därför en presumtionsregel som säger “är arvinge till den, efter vilken arv fallit, jämväl avliden, och kan bevis ej förebringas att han överlevat arvlåtaren, skall med arvet så förfaras som om han icke överlevat denne“. Detta innebär att om det inte kan fastställas i vilken ordning personerna A och B dog så ska arvet fördelas som om personerna inte överlevde varandra. A kommer alltså inte ärva efter B, och B kommer i sin tur inte att ha rätt till arv efter A. Den som påstår att det går att fastställa vilken ordning personerna dog har bevisbördan för detta. I ditt exempel är det tre personer som dör inom loppet av 1 timme och 15 min. I en sådan situation skulle man som utgångspunkt tillämpa presumtionsregeln i 1 kap. 2§ ÄB. Eftersom att du anger att det går att fastställa vilken ordning personerna dog så kommer jag i det följande utgå från att detta går att bevisa. I så fall gäller vanliga arvsregler om arvsordning i ärvdabalken.

Dödsfall 1: Den som ärver efter barnet är i första hand dennes bröstarvingar (2 kap. 1§ ÄB). Eftersom det saknas bröstarvingar kommer föräldrarna att få dela på arvet (2 kap. 2§ ÄB). Föräldrarna får därmed hälften vardera.

Dödsfall 2: Eftersom föräldrarna inte är gifta kommer de inte att ärva efter varandra. Den som ärver efter modern blir då i första hand hennes föräldrar som får dela på arvet hälften vardera (2 kap 2§ ÄB).  

Dödsfall 3: När pappan dör kommer dennes föräldrar få dela på arvet (2 kap 2§ ÄB).  

Sammanfattning

Vid en olycka där en hel familj omkommer nästintill samtidigt är det ofta väldigt svårt att avgöra vem som överlevde vem. I ärvdabalken finns därför en hjälpregeln som gör gällande att arvet ska skiftas som om ingen av de inblandade överlevde den andre. Går det att med säkerhet fastställa vilken ordning personerna dog ska man dock tillämpa vanliga regler om arvsordningen som följer av ärvdabalken.

Min slutsats av din fråga är att släktingarna på båda föräldrarnas sida kommer få möjlighet att ärva. I båda fallen är det i första hand föräldrarna som ärver eftersom bröstarvingen är död. I ditt fall har jag som sagt utgått från att föräldrarna inte var gifta och att det saknades testamenten. Skulle det vara annorlunda får du gärna återkomma med en ny fråga.

Om du har fler frågor som gäller arv får du gärna ta kontakt med en av våra jurister. Du kan komma i kontakt med dem här.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!