Inledning

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om arv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

Det finns tre olika sätt att neka ett arv, vilket leder till olika konsekvenser. Dessa alternativ är arvavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse.

En arvsavsägelse innebär att en arvinge helt avstår från sin rätt till arv efter en person. Detta kan göras både före och efter arvlåtarens död. En arvsavsägelse innan arvlåtarens död regleras i 17 kap. 2 § ÄB, där det framgår att en avsägelse kan ske genom godkännande av testamente eller annars skriftligen hos arvlåtaren. Den som är bröstarvinge har dock enligt paragrafen skydd för sin laglott trots avsägelse. Avsägelse efter arvlåtarens död saknar lagreglering.

Konsekvensen av att avsäga sig ett arv blir, om inte annat framgår av omständigheterna, att inte heller den avståendes avkomlingar får ta del av arvet.

Ett arvsavstående kan till skillnad mot en avsägelse göras först när arvlåtaren har avlidit. Ett avstående kan avse hela eller delar av arvslotten, och även en viss summa eller sak. För att ett arvsavstående ska vara giltigt krävs att det är skriftligt och lämnas senast i samband med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket.

Konsekvensen av ett arvsavstående blir att den avståendes arvingar som har rätt till arv efter den avlidne träder in i stället för den avstående när det gäller rätten till arvet. Arvet ska alltså fördelas som om den avstående dött före arvlåtaren i enlighet med reglerna i ÄB.

En arvsöverlåtelse innebär att en arvsberättigad person själv bestämmer vem som i stället ska få ta del av arvet. Arvet kan överlåtas mot eller utan ersättning. För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en överlåtelse i ett bouppteckningsärende ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan överlåtelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av överlåtaren.

Om överlåtelsen avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare, men om det endast avser en del av arvet så är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare.

Något som är bra att veta är att arvsavståenden och arvsöverlåtelser betraktas som civilrättsliga gåvor från den avstående till den som träder in i stället. På grund av detta kan avståendet eller överlåtelsen under vissa förutsättningar bli föremål för återvinning i konkurs (se 4 kap. 6 § konkurslagen), vilket innebär att om personer som avstår från eller överlåter arv har skulder som inte kan betalas kan krav komma om att arvet ska återgå.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

Eftersom du uppger att du vill att det är en arvsöverlåtelse som kan vara aktuell i ditt fall. Detta beror på att ett arvsavstående endast kan gå till arvingar efter dig som är arvsberättigade efter din mor, exempelvis om du har några barn.

Vid en arvsöverlåtelse bestämmer du i stället själv vem som ska få ta del av arvet. Det är därav möjligt för dig att göra en överlåtelse till din fru. Avser överlåtelsen hela arvet som du skulle fått blir din fru dödsbodelägare i stället för dig. Avser överlåtelsen en del av arvet blir ni båda dödsbodelägare.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var om du kan avstå ditt arv efter din mor till din fru och min rekommendation till dig blir i så fall att göra en arvsöverlåtelse.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. En jurist kan även hjälpa till med en eventuell arvsöverlåtelse. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.