Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som blir relevanta för situationen du beskriver finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). 

Vad händer när en gift person går bort?

När en gift person går bort ska bodelning förrättas i enlighet med reglerna i ÄktB, det framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods på hälften (se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Den efterlevande makan får sin halva från bodelningen med full äganderätt. Den avlidne makens halva från bodelningen blir, tillsammans med eventuell enskild egendom som tillhör den först avlidna maken, kvarlåtenskapen efter denne. Enligt 2 kap. 1 § ÄB är den avlidnes avkomlingar dennes närmaste arvingar och kallas för bröstarvingar. I situationen du beskriver är pappans barn bröstarvingar till honom.

Makes arvsrätt

Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Det innebär att eventuella gemensamma barn får ut sitt arv först efter att båda föräldrarna gått bort. Om den först avlidna maken har särkullbarn har den efterlevande bara rätt till kvarlåtenskapen om särkullbarnet avstår från att få sitt arv direkt till förmån för den efterlevande maken. Då ärver särkullbarnet istället när den efterlevande maken gått bort, alltså samtidigt som eventuella gemensamma barn (se 3 kap. 9 § ÄB). 

Basbeloppsregeln

I 3 kap. 1 § ÄB framgår att den efterlevande maken har rätt att få egendom till så stort värde att egendomen tillsammans med det maken fick vid bodelningen och dennes eventuella enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet. Det kan alltså bli så att särkullbarnet inte får ut hela sin arvslott direkt, för att efterlevande makens rätt enligt basbeloppsregeln ska tillgodoses. Då aktualiseras rätten till efterarv för särkullbarnet. Enligt 3 kap. 2 § ÄB ska vid den efterlevande makens bortgång hälften av den efterlevande makens bo gå till den efterarvinge som har bäst arvsrätt efter den först avlidna maken. Det kan också vara en annan del än hälften, ifall den efterlevande maken vid den första makens bortgång fick ett arv som var en annan andel än hälften av det arvet plus det den efterlevande maken fick i bodelningen. Av andra stycket samma paragraf följer att om en bröstarvinge till den först avlidna maken helt eller delvis fått ut sitt arv efter denne, ska bröstarvingens andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån. 

Om värdet är en miljon

Jag är lite osäker på hur du menar med att värdet är en miljon, men om pappan ägde egendom värt en miljon kronor kommer det som är giftorättsgods ingå i en bodelning tillsammans med hans frus giftorättsgods, och värdet delas på hälften. Om det istället är pappans kvarlåtenskap, efter bodelningen, som är värt en miljon talar det för att det är pappans särkullbarn som ärver detta, hans särkullbarn skulle då dela lika på den miljonen. Detta förutsatt att särkullbarnen inte avstår sitt arv till förmån för pappans fru, och förutsatt att frun fick egendom vid bodelningen som går upp till fyra gånger det prisbasbelopp som gällde vid dödsfallet. 

Sammanfattning

Regeln om fyra prisbasbelopp är alltså en skyddsregel för den efterlevande maken, och aktualiseras ifall den efterlevande efter bodelningen har egendom värt mindre än fyra prisbasbelopp. Om så är fallet kan nämligen en del av särkullbarnets arv gå till att täcka upp till fyra prisbasbelopp, och då aktualiseras rätten till efterarv för särkullbarnet. Jag kan inte ge ett exakt svar på hur mycket var och en kommer ärva i situationen du beskriver, eftersom det beror dels på hur stort prisbasbeloppet är vid dödstillfället, hur många särkullbarnen är och vad det finns för andra relevanta omständigheter som behöver beaktas i just den situationen. För vidare rådgivning hänvisar jag därför till att boka en tid för ett möte med en jurist här hos Familjens jurist. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga juristen.