Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan följer en redogörelse för vilka regler som kan aktualiseras i situationen du beskriver, följt av en sammanfattande rekommendation. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). 

Rätten till efterarv

Enligt 3 kap. 1 § ÄB ska kvarlåtenskapen efter en gift person tillfalla den efterlevande maken. Efterarv innebär att när den efterlevande maken går bort, ska en del av boet gå till den först avlidna makens släktingar i första eller andra arvsklassen. Detta framgår av 3 kap. 2 § ÄB och innebär att huvudregeln är att den efterlevande maken ärver sin make med fri förfoganderätt. I din fråga skriver du att din bror haft full förfoganderätt över boet. Jag är inte helt säker på vad som avses, men det finns en möjlighet för makar att i testamente förordna om att ens egendom ska tillfalla ens make med full äganderätt istället för fri förfoganderätt. Det verkar inte utifrån din fråga som att din brors fru hade ett sådant testamente, men om så vore så innebär det att det inte föreligger rätt till efterarv. 

Vem tillhör första och andra arvsklassen?

För att se vem som hör till vilken arvsklass går man till 2 kap. ÄB. 2 kap. 1 § ÄB handlar om första arvsklassen, vilket är arvlåtarens närmaste avkomlingar. Det är oftast den avlidnes barn, och dessa kallas bröstarvingar. Så länge det finns en arvinge i en arvsklass går man inte vidare till nästa arvsklass på grund av principen successio ordinum. Jag tolkar din fråga som att det inte finns någon arvinge i första arvsklassen, därför kan man gå vidare till andra arvsklassen. 

Enligt 2 kap. 2 § ÄB ärver föräldrarna till den som gått bort hälften var av arvet. Jag tolkar din fråga som att din brors frus föräldrar har gått bort. Om arvlåtarens föräldrar gått bort träder syskon i föräldrarnas ställe. Detta skulle alltså kunna aktualisera att din brors frus bror har rätt till efterarv efter sin syster. 

Fördela efterarv och arv

Innan arvet efter din bror delas ut ska efterarvet fördelas, om det är så att din brors frus bror har rätt till efterarv. Enligt 3 kap. 2 § ÄB är huvudregeln att efterarvet är hälften av boet när den efterlevande maken gått bort. Andelen kan dock även vara en annan, beroende på hur stor del den efterlevande makens arv var i förhållande till arvet + den efterlevande makens egendom efter den bodelning som förrättas när en gift person går bort (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det kan till exempel bli en annan fördelning än hälften ifall makarna hade enskild egendom. Om efterarvet nu är hälften av boet skulle alltså din brors frus bror få hälften av boets värde i efterarv, och den andra hälften av boet skulle utgöra arvet efter din bror. 

Sammanfattande rekommendation

Om din bror ärvde sin fru med fri förfoganderätt kan efterarv till din brors frus bror aktualiseras. Hur stor del av boet som ska utgöra efterarv beror på din brors arv vid hans frus död delat på detta arv + egendomen din bror fick i den bodelning som görs när en gift person går bort. Om man som exempel säger att efterarvskvoten skulle leda till att hälften av boets värde ska utgöra efterarv, så skulle hälften (½) gå till din brors frus bror. Det som är kvar i boet när man räknat bort efterarvet utgör arvet efter den sist avlidne maken, i detta fall din bror. Om ni är tre syskon till honom skulle ni då få ⅓ var av arvet efter er bror, dvs ⅙ var av boets totala värde. 

Eftersom jag inte har möjlighet att beakta alla relevanta omständigheter (som till exempel underlag för beräkning av efterarvskvot) kan jag inte ge ett exakt svar på vem som kommer att ärva hur mycket i just er situation. Mitt råd är därför att kontakta en jurist som kan gå igenom situationen mer noggrant. Om du är intresserad av vidare rådgivning av en jurist går det bra att boka tid för ett möte här på Familjens jurists hemsida. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss.