Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer börja med att först redogöra allmänt för relevanta arvsregler för att sedan avsluta med en sammanfattning med ett mer specifikt svar på din fråga.

Allmänt om arvsklasserna

Vem som har arvsrätt regleras i ärvdabalken, (ÄB). Vilken rätt till arv man har beror på vilken arvsklass man tillhör. Om arvlåtaren var gift ska kvarlåtenskapen ärvas av den efterlevande maken, se 3 kap. 1 § ÄB. Efter det finns det tre arvsklasser som ärver i tur och ordning. Den första arvsklassen består av bröstarvingarna, arvlåtarens barn. Om inga bröstarvingar finns i livet går man vidare till den andra arvsklassen. Andra arvsklassen består i sin tur av arvlåtarens föräldrar, syskon, syskonens barn o.s.v. Tredje och sista arvsklassen består av far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Kusiner har ingen arvsrätt.

Fri förfoganderätt eller full äganderätt

Att någon ärver egendom med fri förfoganderätt innebär att denne får förbruka och sälja egendomen som den vill, med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller är det tillåtet att testamentera bort egendomen. Detta är för att arvet efter det först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när personen som ärvt med fri förfoganderätt går bort. Den först avlidnes arvingar får alltså sina andelar av kvarlåtenskapen först när den personen som ärvt med fri förfoganderätt avlider. Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar det arvet får alltså göra vad han vill med egendomen utan begränsningar. Han kan bäst han vill förbruka, sälja, ge bort och testamentera egendomen. 

Sammanfattning

Din syster har ärvt hennes make med fri förfoganderätt. Eftersom de var gifta ärvde hon alltså egendomen i enlighet med 3 kap. 1 § ÄB. Den efterlevande makan ärver både den avlidnes giftorättsgods och enskilda egendom. De efterlevande arvingarna till den avlidne får alltså vänta med sitt arv tills din efterlevande makan har avlidit. I ert fall är bröderna till den avlidne maken efterarvingar. Det innebär att de har arvsrätt, men inte i det här skedet. De får alltså inte ut något från deras brors arv innan din syster har avlidit. Och om den avlidne maken och bröderna har föräldrar i livet måste de vänta på att en förälder går bort innan de får ta del av sin brors arv.  

Att din syster har ärvt sin makes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär alltså att hon får spendera och använda egendomen som hon vill, hon kan till och med sälja den om hon önskar. Däremot får hon inte ge bort en större gåva av arvet och inte heller testamentera bort det. Detta eftersom att tanken är att den avlidne makens efterarvingar ska få ta del av arvet när även din syster har gått bort. Detta gäller då bara den avlidne makens kvarlåtenskap. Den kvarlåtenskap som är din systers ska självklart delas mellan hennes arvingar.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och lite klarhet i situationen. Önskar ni mer kvalificerad hjälp är ni alltid välkomna att boka en tid hos någon av våra jurister, det kan du göra här.