Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Arv vid särkullbarn

Hej,

Min make och jag har inga gemensamma barn. Maken har sedan tidigare en vuxen son och jag har sedan tidigare tre vuxna söner. Maken vill inte att hans son ska ärva honom och vi båda vill trygga varandras framtid om någon av oss går bort. Vi äger gemensamt en bostadsrätt och jag har en del ärvda pengar på banken. Som läget är nu så har vi skrivit varsitt testamente där vi ärver varandra och barnen endast får sin laglott men hur gör vi för att makens son inte ska få ta del av mitt kapital om jag avlider och för att maken, om jag avlider, ska kunna bo kvar i vår bostadsrätt utan att skuldsätta sig?

Tack på förhand!

Rådgivarens svar

2020-10-30

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer nedan först redogöra generellt för de relevanta bestämmelserna och därefter förklara hur de förhåller sig till er situation.

Bodelning innan arvskifte
När en gift person avlider görs en bodelning innan arvet skiftas, 9:1 Äktenskapsbalken (ÄktB). Då beräknas hur stor den avlidnes kvarlåtenskap är, d.v.s. summan av den avlidnes halva av de gemensamma tillgångarna (giftorättsgodset) samt eventuell enskild egendom enligt äktenskapsförord, 10:1 ÄktB.

Den legala arvsordningen
Arvsrätt fås antingen genom testamente eller enligt den legala arvsordningen genom ärvdabalkens regler. Enligt ärvdabalkens regler är det i första hand bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn) som har arvsrätt, 2:1 ÄB. När den som avlidit var gift så går dock kvarlåtenskapen som huvudregel först till den efterlevande maken, 3:1 ÄB. Gemensamma barn får därför ut sitt arv först efter att båda makarna avlidit, så kallat efterarv. För särkullbarn gäller ett undantag, de har rätt att få ut sin arvslott direkt vid första makens död, 3:1 ÄB. Särkullbarn kan dock avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken, 3:9 ÄB. Vid avstående har särkullbarnen istället rätt att ta del av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne dör, på samma sätt som gäller för gemensamma barn.

Även om särkullbarnen skulle vilja kvittera ut sitt arv direkt har den efterlevande maken alltid rätt att (så långt kvarlåtenskapen räcker) få egendom till ett så stort värde att denna, tillsammans med vad han eller hon erhållit vid bodelningen, motsvarar 4x det prisbasbelopp som varje år fastställs i enlighet med 2:6-7 Socialförsäkringsbalken, 3:1 ÄB. Prisbasbeloppet år 2020 ligger på 47 300 kr, vilket innebär en summa på 47 300 x 4 = 189 200 kr. Liksom vid avstående har särkullbarnen istället rätt att ta del av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne dör.

Laglotten kan inte testamenteras bort
Genom testamente kan man frångå den legala arvsordningen och helt styra vem som ärver ens kvarlåtenskap. Undantaget är bröstarvingars laglott som aldrig kan testamenteras bort. Laglotten utgör hälften av arvslotten och de fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är barnens respektive laglott 25 procent var av allt du äger, o.s.v.

Er situation
Som förklarats ovan så har inte styvbarn någon legal arvsrätt. Därmed kommer inte din makes son få del av din kvarlåtenskap när du dör om du inte medvetet testamenterar en del av din kvarlåtenskap till honom. Däremot kommer förmodligen en del av din kvarlåtenskap indirekt gå till din makes son när även din make avlider, förutsatt att du avlider först och din make genom testamente ärver all din kvarlåtenskap förutom dina barns laglotter. Förklaringen är att, på samma sätt som din makes son inte får del av din kvarlåtenskap när du dör så kommer inte dina barn få del av din makes kvarlåtenskap när han dör, och eftersom din make ju ärvde halva din kvarlåtenskap genom testamente så kan det som sedermera blir hans kvarlåtenskap därmed sägas inkludera en del av det som ursprungligen var din egendom. Undantaget är om dina barn väljer att avstå från sin laglott när du avlider till förmån för din efterlevande make. Då får dina barn dela på din makes arv tillsammans med din makes son genom s.k. efterarv.

Avseende din andra fråga om din makes möjligheter att bo kvar i den gemensamma bostadsrätten så beror det på hur mycket tillgångar som finns. Genom regeln som tillförsäkrar efterlevande make minst 4x prisbasbeloppet så kommer den efterlevande aldrig stå på bar backe, och så länge det finns tillräckligt mycket andra tillgångar för att täcka barnens rätt till sina laglotter och övriga skulder så behöver inte bostadsrätten säljas. Om det finns lån på bostadsrätten så kan den efterlevande ansöka hos banken om att ta över dessa.

Jag hoppas att ni fått svar på era frågor. Om ni har följdfrågor eller t.ex. vill ha hjälp att omformulera ert testamente så rekommenderar jag att ni vänder er till Familjens Jurist. Där kan ni antingen boka tid med en jurist som hjälper er, eller använda er av deras onlinetjänst.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.