Arv när det finns ett underskott i bouppteckningen
Min mor har blivit änka eftersom maken har avlidit (båda har barn sen tidigare). Bouppteckningen är gjord och maken hade mer skulder än tillgångar. I bouppteckningen står det i sammanställningen att han har ett underskott. Min mor har rätt att behålla sin andel enl 12:2 ÄktB. Men efter att allt är betalt för begravning och bouppteckning finns några kronor kvar på kontot. Min fråga är får min mor behålla det som finns på kontot? Hur meddelar man alla som han hade skuld till vad som gäller. I nästa steg när min mor avlider- hur ska det som hon har kvar fördelas? Är hans barn dödsbodelägare i hennes dödsbo?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Din fråga aktualiserar reglerna i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).
Rätten att ta arv
Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens föräldrar alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång.
Bodelning mellan makar
När någon som dör är gift, ska först en bodelning göras mellan makarna för att fastställa hur mycket som varje part ska erhålla och hur mycket som därmed finns i den avlidnes kvarlåtenskap (ÄktB 9:1). Som utgångspunkt ska makarnas giftorättsgods läggas ihop (ÄktB 10:1) för att sedan delas lika mellan båda (ÄktB 11:3). Den efterlevande maken har dock möjlighet att välja att jämka bodelningen, vilket innebär att var part behåller sitt giftorättsgods i bodelningen (ÄktB 12:2).
I din situation
Det som händer när någon påkallar jämkning av bodelningen är endast att bodelningen inte görs på det vanliga sättet att makarnas giftorättsgods sammanställs utan var part behåller istället sin egendom. I din situation har din mamma valt att påkalla sådan jämkning. Eftersom det i din mammas avlidne makes dödsbo är ett underskott så finns det ingen kvarlåtenskap. Jag är osäker på vad det är för pengar som du skriver finns kvar efter betalning av begravning och bouppteckning. Om det finns kvar skulder ska de betalas med hjälp av pengarna i dödsboet, eftersom skulder inte kan ärvas. För att veta hur skulderna ska betalas och vilka skulder som ska prioriteras kan ni ta hjälp av en jurist. Eftersom det då inte kommer att finnas några pengar kvar på kontot kommer din mamma inte att ärva något från sin avlidne make och därför kommer inte hans barn att ha rätt till något efterarv när din mamma går bort. De är inte dödsbodelägare i din mammas framtida dödsbo eftersom de inte har någon arvsrätt efter henne.
Rekommendation
Eftersom det verkar finnas en del skulder kvar kommer de så långt som möjligt att behöva betalas med de pengarna som finns kvar i dödsboet. Din mamma har alltså inte rätt att ärva dessa. Om ni behöver hjälp att reda ut detta rekommenderar jag att ni kontaktar någon av våra kunniga jurister på Familjens Jurist.
Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!
Med vänlig hälsning, Hanna
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.