Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen för att få svar på din fråga. Nedan kommer en redogörelse angående din fråga.

Allmän redogörelse

Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken. Regleringen kring arv och arvtagare regleras i 2 kap Ärvdabalken. Arvsordningen i enligt 2 kap ser ut enligt följande: 

1. Första arvsklassen, barn till arvlåtaren (bröstarvinge) (2:1 ÄB). Om arvlåtarens barn avlidit är det barnbarnet som istället ärver.
2. Andra arvsklassen, föräldrar (2:2 ÄB). Om någon av dessa är avliden, blir det istället syskon och sedan syskonbarn.
3. Tredje arvsklassen, mor- och farföräldrar (2:3 ÄB)

Ett barn som ska ärva kan dock få behöva vänta på sitt arv om den avlidna föräldern var gift och har en efterlevande make. I sådant fall så ärver den efterlevande maken allt och barnet kommer få ut sitt arv först då den efterlevande maken dör (3:1-2§§ ÄB). 

Tillämpliga regler i detta fall

Om ett minderårigt barn ärver kommer den som är barnets förmyndare att förvalta arvet. Huvudregeln är att föräldrarna till barnet är förmyndare vilket framgår av föräldrabalken 10:2. Det betyder att om ett barn står under vårdnad av bägge föräldrarna, så gäller förmyndarskapet för båda dessa. 

Vill man undgå den ”vanliga” arvsordningen, som ovan redovisats, så kan arvlåtaren upprätta testamente. Regleringen kring testamentes upprättande finns framför allt i 9 kap ÄB. I detta fall bör alltså morfadern tydligt ange att barnet ska ärva och även hur mycket.

I ett testamente kan arvlåtaren, om denne inte vill att vårdnadshavarna ska förvalta barnets arv, utse en särskild förvaltare som istället ska förvalta det omyndiga barnets arv. Då ska det i testamentet tydligt framgå att att en särskild förvaltare ska förvalta barnets arv, samt vem som ska vara den särskilda förvaltaren. Alltså kan morfadern utse en särskild förvaltare om fallet är att morfadern inte vill att vårdnadshavarna ska vara förmyndare för arvet. Som ovan nämnts ska det dock tydligt anges vem som ska vara den särskilda förvaltaren och hur länge det särskilda förvaltarskapet ska gälla (om det ska gälla längre än då barnet fyllt 18 år). 

Förvaltare av barnets arv (vare sig det är vårdnadshavare eller en särskild förvaltare) står under tillsyn av den så kallade överförmyndarnämnden. Syftet med nämnden är att barnet i detta fall inte ska missgynnas ekonomiskt eller rättsligt av sin förmyndare. Vid större belopp, finns även en så kallad överförmyndarspärr, vilket betyder att vissa rättshandlingar kräver överförmyndarens samtycke. 

I detta fall bör även ämnats att barnen till arvlåtaren har en så kallad laglottsrätt. Bröstarvinge (barn till arvlåtaren) har alltså en oinskränkt rätt att ta del av arvet (7 kap ÄB). Det betyder att även i de fall då arvlåtaren testamenterar bort all sin egendom så har bröstarvingarna (barnen) rätt till sin del av arvet (laglott). Laglotten är enligt 7:1 ÄB hälften av den arvslott som enigt lagen tillkommer bröstarvingen. 

För att en bröstarvinge, i de fall då testamente finns, ska kunna erhålla sin laglott krävs att bröstarvingen påkallar jämkning inom sex månader från det att bröstarvingen blivit delgiven testamentet (7:3 ÄB). I detta fall betyder jämkning att bröstarvingen ska säga till testamentstagaren att man vill få ut sin laglott. 

Sammanfattningsvis betyder det att om ett testamente finns, är det viktigt att det är korrekt och tydligt upprättat. Framför allt om arvlåtaren önskar en särskild förvaltare som förvaltar det omyndiga barnets arv. Men även om det finns ett testamente har bröstarvingen (barnen till arvlåtaren) rätt till sin laglott. Dock måste de begära sin laglott inom sex månader från det att den blivit delgiven testamentet. 

Om ni skulle behöva hjälp med upprättande av testamente eller vidare juridisk rådgivning är ni välkomna att boka tid hos våra jurister på Familjens Jurist.