Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arvsordningen

Vem som har rätt till arv efter en person bestäms av den legala arvsordningen (och eventuellt testamente). Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) är det den avlidnes barn, bröstarvingarna, som ärver.

Var den avlidne gift vid dödsfallet ärver dock den efterlevande maken istället för gemensamma barn i detta skede, 3 kap. 1 § ÄB. Har något av barnen dött före föräldern (vars arv nu ska fördelas) så blir istället dennes barn, dvs. barnbarnen, bröstarvingar.

Föräldrar och syskon till den avlidne kan ha arvsrätt. För att det ska bli aktuellt krävs, för föräldrar, att den avlidne saknar barn och efterlevande make. För att syskon ska bli arvingar krävs dessutom att åtminstone en av föräldrarna är döda.

Laglott

Det är alltså i huvudsak bröstarvingar som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Det krävs dock att bröstarvingarna påkallar jämkning, dvs. ansöker hos domstol, för att testamentet ska ogiltigförklaras i denna del. Det är alltså inget som sker automatiskt.

Observera att det endast är bröstarvingars arv som är skyddat i lag. Andra arvingar, såsom föräldrar eller syskon har inte detta skydd.

Dödsbo

De viktigaste reglerna för dödsbon finns i 18 kap. ärvdabalken (ÄB). Där stadgas att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt som kan ingå rättshandlingar i eget namn (ungefär som ett aktiebolag). En rättshandling är en handling av rättslig betydelse, t.ex. ingå/säga upp avtal, ta lån eller betala för sig.

Behöriga företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna, 18 kap. 1 § ÄB. Boutredningsman och testamentsexekutor är också behöriga företrädare, om sådan förordnats. Det är de behöriga företrädarna som i praktiken ingår rättshandlingarna för dödsboets räkning. För de allra flesta åtgärder krävs att dödsbodelägarna är eniga, men för vissa brådskande åtgärder kan en dödsbodelägare besluta utan övrigas samtycke.

Dödsboet ska ansvara för de kostnader som hör till ”förvaltningens ändamål”, vilket innefattar bl.a. begravningen och boets uppteckning, vård och förvaltning enligt 18 kap. 3 § ÄB. Först efter att dessa kostnader har betalats kan det som återstår fördelas genom arv.

Vem är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är arvingarna, samt eventuell efterlevande make eller sambo.

Genom testamente kan dock personer bli dödsbodelägare som annars inte skulle blivit det. Här det viktigt att skilja på två typer av testamentstagare (den som enligt testamentet ska ärva).

Den första typen av testamentstagare benämns ”universella testamentstagare”. Denna typ av testamentstagare har enligt testamentet rätt till hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen (det totala arvet som ska fördelas). Dessa testamentstagare är dödsbodelägare.

Den andra typen av testamentstagare benämns ”legatarie”. En legatarie är någon som enligt testamentet har rätt till viss specificerad egendom, t.ex. en viss bil eller ett penningbelopp. Dessa testamentstagare är inte dödsbodelägare.

Rekommendation

Eftersom det endast är bröstarvingar som omfattas av laglottskyddet så är det möjligt att utesluta andra släktingar från arv. Du är inte bröstarvinge efter din morbror och det är därför möjligt för honom att utesluta dig från arv genom att testamentera hela sin kvarlåtenskap till någon annan.

Det är däremot inte möjligt för honom att tvinga dig att ansvara för begravning, bouppteckning och dyl. genom sitt testamente. Detta är uppgifter som ankommer på dödsboet. Eftersom du inte har rätt till något arv så är du inte heller dödsbodelägare, och har därför ingen skyldighet att ordna med detta. Vad gäller kostnaderna för begravning och dyl. så är detta kostnader som dödsboet ansvarar för, inte någon arvinge personligen.

Som jag nämnt ovan är det inte heller säkert att en testamentstagare är dödsbodelägare. Eftersom din morbror testamenterat hela kvarlåtenskapen till ex-frun tyder det på att hon ska ses som universell testamentstagare och därför vara dödsbodelägare. Det är dock ingen given slutsats, eftersom hans avsikt tycks vara att hon inte ska delta i dödsboförvaltningen.

Vill du ha vidare rådgivning kan jag rekommendera dig att boka tid hos Familjens jurist, där en jurist kan titta närmare på de exakta formuleringarna i testamentet.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen.