Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Eftersom det saknas uppgifter om ditt fall är det svårt att vara konkret, så här kommer en redogörelse för vad som gäller enligt reglerna i Ärvdabalken och ett exempel på hur de kan tillämpas i praktiken.

Testamente
Av 9 kap. 1 § Ärvdabalken framgår att den som har fyllt 18 år genom testamente får förordna om sin kvarlåtenskap. Testamentet ska följa de formkrav som uppställs i 10 kap. Ärvdabalken. Det står alltså testatorn fritt att fördela arvet efter denne själv. Det finns emellertid en skyddsregler för bröstarvingar och efterlevande make...

Bröstarvingars laglott
Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör laglotten. (7 kap. 1 § Ärvdabalken) Genom att påkalla jämkning av testamente har bröstarvinge alltid rätt att få ut sin laglott. Detta ska göras inom sex månader från det att denne delgivits testamentet och görs i praktiken genom att denne framställer detta krav till testamentstagaren. (7 kap. 3 § Ärvdabalken) Om bröstarvingen inte framställer ett sådant krav inom sex månader blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten.

Makes arvsrätt
I 3 kap. 1 § 2 st Ärvdabalken anges att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån det inkräktar på denna rätt.

Exempel
Säg att en man avlider 2020. Han efterlämnar sig ett barn från tidigare äktenskap (särkullbarn), ett barn från nuvarande äktenskap och efterlevande maka. Han har testamenterat all sin kvarlåtenskap till särkullbarnet. Vid bodelningen med efterlevande maka tillföll 1mkr henne, och hans kvarlåtenskap värderas till motsvarande 1mkr. Eftersom det är två bröstarvingar uppgår laglotten för respektive barn till 250tkr. Barnet som inte testamenterats något har rätt till denna summa, och särkullbarnet till resterande 750tkr. Efterlevande makas tillgångar efter bodelningen överstiger 4 x prisbasbeloppet (drygt 200tkr) varför hon inte utfår något från hans kvarlåtenskap.

Avslutningsvis
Det är svårt att säga något om fördelar/nackdelar. Med ett testamente kan man som sagt välja att fördela sitt arv annorlunda än vad som annars hade gällt enligt Ärvdabalken, vilket kan vara positivt om man av någon anledning vill undvika att någon som annars hade fått ärva ärver. I exemplet ovan hade avsaknad av ett testamente lett till att efterlevande maka ärvt allt med fri förfoganderätt vid pappans död, och barnen fått dela lika på arvet efter honom vid hennes död. Under den tiden kan arvet antingen växa eller minska, beroende på vad efterlevande makan gör. Särkullbarnet hade emellertid haft en rätt att begära ut sin arvslott direkt vid pappans död, medan deras gemensamma barn är tvungen att vänta tills efterlevnade makan dör. (Se 3 kap. Ärvdabalken)

Vill du ha vidare vägledning rekommenderar jag dig att boka en tid med Familjen Jurist och berätta mer om just ditt fall.