Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga avser arvsrätt, varför jag kommer att redogöra för relevanta bestämmelser i Ärvdabalken (ÄB) och sedan koppla dessa till din fråga.

Den legala arvsordningen och arvsrätten

I 2 kap. 1 § ÄB stadgas att närmast arvingar till en avliden är dennes bröstarvingar (dvs barn i rakt nedstigande led). Var arvlåtaren vid tidpunkten för sin bortgång gift, går emellertid arvet till den efterlevande maken/makan med fri förfoganderätt, vilket stadgas i 3 kap. 1 § ÄB. I 6 kap. 1 § ÄB finns bestämmelser om förskott på arv. Där anges att om make av sitt giftorättsgods gett förskott på arv till en bröstarvinge, ska detta avräknas på bröstarvingens arvet efter det först avlidne maken. Om arvet inte räcker till, ska återstående del avräknas på arvet efter den andra maken.

Testamente - frångå den legala arvsordningen

Genom att upprätta ett testamente äger testatorn, i viss utsträckning, frångå den legala arvsordningen. Hen kan då föreskriva en annan ordning för fördelningen av sitt arv än vad som följer av vad som ovan redogjorts för. Dock har en bröstarvinge, enligt 7 kap. 3 § ÄB, rätt att påkalla jämkning av ett testamente om testamentet kränker arvingens laglott. Laglotten utgör, enligt 7 kap. 1 § ÄB hälften av bröstarvingens arvslott. Ett exempel kan belysa det sagda: om det efter bodelning av en avliden framgår att denne har 400 000:- i kvarlåtenskap och det finns två bröstarvingar, är vardera bröstarvinges arvslott 200 000:- och laglott 100 000:-.

Som framgått krävs för utfående av laglott att bröstarvinge påkallar jämkning av testamentet, vilket enligt 14 kap. 4 § ÄB ska göras inom sex månader från den dag arvingen tog del av testamentet i bestyrkt avskrift. Gör inte detta, förlorar bröstarvingen sin rätt att utkräva sin laglott.

Kopplat till din fråga

Som framgår i din fråga är fadern nu bortgången, och jag antar därtill att denne vid tidpunkten för sin bortgång var gift med barnens moder och att faderns kvarlåtenskap således tillfallit denna. Barnens respektive del i faderns arv kommer således att fördelas mellan dom först då modern också gått bort. I detta fall ligger det nära till hands att sluta sig till att det vid en framtida bodelning efter moderns död skulle göras avdrag på det syskonets arvslott som erhållit gården till ett underpris om 300 000:-. När arvet från fadern således fördelas, avräknas 300 000:- från detta syskon och fördelas då mellan de övriga syskonen.

Problemet som antagligen uppkommer i den situationen är att inget av de resterande syskonen i realiteten får de 300 000:- som de utlovats enligt fadern innan hans död. En lämpligare åtgärd skulle således vara att modern, medan denne är i livet, upprättar ett testamente som innehåller en skrivning om att då kvarlåtenskapen efter henne fördelas, ska 300 000:- gå till de övriga syskonen vardera. Problemet i det sammanhanget är att modern ej äger testamentera över den del hon ärvt efter fadern med fri förfoganderätt. Utan äger enbart testamentera över de delar av hennes egendom som inte utgörs av de aktuella arvet efter fadern i detta fall.

Det uppstår således i detta situation något av ett juridiskt dilemma. Och utan mer information om aktuella egendomsförhållanden är det svårt att ge dig något direkt svar på din fråga. Jag vill därav varmt rekommendera dig att kontakta en jurist. Detta så att dels egendomsförhållande kan närmare kan utredas, dels så att den skrivelse som fadern lämnar också kan undersökas ur ett juridiskt perspektiv.

Med det sagt hoppas jag att du ändå känner att du fått svar på din fråga! Önskas vidare vägledning eller har du fler frågor är du varmt välkommen att åter vända dig hit till oss på Fråga Juristen!