Hej! Tack för att du ställer din fråga till Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse kring hur makars bostad ska fördelas vid en skilsmässa. 

Bodelning mellan makar 
Eftersom ni har ansökt om skilsmässa aktualiseras bestämmelserna i äktenskapsbalken. Om ett äktenskap upplöses genom exempelvis en skilsmässa ska en bodelning göras, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. Det som blir föremål för bodelning är makarnas giftorättsgods, 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § äktenskapsbalken. Egendom kan bli enskild på ett flertal sätt, bland annat genom att det anges i ett äktenskapsförord eller som ett villkor vid gåva eller i testamente, 7 kap. 2 § äktenskapsbalken. 

Vardera makes giftorättsgods ska således ingå i bodelningen. Värdet av vardera makes giftorättsgods ska vid bodelningen sammanläggas för att sedan hälftendelas, 11 kap. 3 § äktenskapsbalken. Innan denna hälftendelning sker får dock vardera make avräkna vissa skulder från sitt giftorättsgods, 11 kap. 2 § äktenskapsbalken. Det är således värdet av giftorättsgodset efter att avräkning för skulder har skett som blir föremål för hälftendelning. När dessa så kallade andelar har beräknats ska egendomen fördelas mellan makarna genom en lottläggning. Makarna har då i regel rätt att få egendomen som de själva är ägare till, 11 kap. 7 § äktenskapsbalken. Om en make vid denna fördelning av egendomen får egendom till ett högre värde än vad denne har rätt till, ska maken ersätta den andre maken med den del som överstiger det värde maken har rätt till (skifteslikvid), 11 kap. 9 § äktenskapsbalken.

Vem får bo kvar i bostaden?
Vad gäller makarnas bostad finns en lottläggningsregel som ger en make förtur till makarnas gemensamma bostad och bohag om maken är i störst behov av bostaden och det i övrigt är skäligt, 11 kap. 8 § äktenskapsbalken. Man gör således en behovs- och skälighetsbedömning vid bedömningen av vem som ska få bo kvar i bostaden. Om makarna har barn och den ena maken får vårdanden om barnet eller blir boförälder brukar denna make anses ha störst behov av bostaden. Man kan vid behovsbedömningen även ta hänsyn till särskilda behov som ena maken har p.g.a. hälsa, ålder, behov av närhet till arbete och möjligheterna för maken att skaffa bostad på annat håll. Om makarna har lika stort behov av bostaden ska lottläggningen följa huvudregeln, d.v.s. att den make som står som ägare på bostaden ska få denna vid bodelningen. 

Vad gäller skälighetsbedömningen kan hänsyn tas till om bostaden har ett affektionsvärde för ena maken. Så kan vara fallet om bostaden är en släktgård eller varit den ena makens föräldrarhem. I sådana fall kan det anses oskäligt att bostaden tilldelas den andre maken.  

Vid bedömningen kring vem som ska få bostaden ska även den ekonomiska möjligheten för maken att betala en skifteslikvid, en lösensumma, till den andra maken beaktas.

Vad gäller i ditt fall?
Den som inte vill skilja sig har alltså ingen förtur till bostaden, utan det är den som bäst behöver bostaden som ska få bostaden vid bodelningen om det är skäligt. Bedömningen kring vem som har bäst behov av bostaden ska istället ske med beaktande av ett flertal andra omständigheter, så som om ena maken får vårdnaden om eventuella barn.

Rekommendation
En bodelning kan vara omständlig och svår att genomföra själv. Det kan därför vara bra att ta kontakt med en jurist så att allting blir helt rätt. Familjens Jurist har stor erfarenhet av bodelningar och frågeställningar som hör därtill och hjälper er gärna. Här kan du läsa mer om hur Familjens Jurist kan hjälpa er med bodelningen.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss.