Vem har rätt till vilken egendom vid bodelning mellan sambos?
Jag har en moster som varit sambo med min morbror i över 40 år. Han (min morbroder) har 3 barn från ett tidigare förhållande, alla vuxna med familjer. Han fick dessvärre alzheimer för några år sedan och efter mycket besvär och tufft beslut fick han placeras på ett demensboende. Då vaknade barnen till liv och har sedan dess terroriserat min moster. Ena dottern utsåg sig till god man och tog över pappans ekonomi, vilket innebar att min moster nu står på bar backe. Hon har levt vid sidan av sin sambo som varit VD på en stor koncern, skött hem och man och i stort sett inte haft någon egen inkomst. Barnen har sålt deras hus, kastat ut henne och nu ska de också ta bilen ifrån henne. Bilen står på pappan, men är införskaffad under tiden de varit sambos. Barnen hävdar att bilen är pappans och att hon inte har rätt till den. De hävdar också att paret har skilt på sig och att sambolagen då inte gäller. Är det verkligen riktigt? Sjukdomen tvingade ju isär dom, vilket båda är förtvivlade över. Vad gäller vid försäljningen av huset? Har hon inte rätt till hälften? En komplicerad och förfärlig historia med många frågetecken. Hoppas ni kan ge några goda råd.
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Gäller sambolagen?
Sambolagen gäller fortfarande för att svara på frågor som har med bodelningen mellan din moster och morbror. Det är alltså ett felaktigt påstående av din morbrors barn att sambolagen inte längre gäller.
När ska en bodelning mellan sambos göras?
Ett samboförhållande upphör bl.a. om samborna flyttar isär (sambolagen 2 §). När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, ska samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning, men detta förutsätter att det sker på begäran av någon av samborna (sambolagen 8 § första stycket). Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde (sambolagen 8 § andra stycket).
Vilken egendom ska ingå i bodelning mellan sambos?
Om någon av samborna begär det ska det alltså göras en bodelning mellan samborna. Det är dock inte vilken egendom som helst som ska ingå i bodelningen. Det är nämligen endast det som kallas för samboegendom som ska ingå i bodelningen. Med samboegendom avses endast sambors gemensamma bostad och bohag, åtminstone under förutsättning att egendomen förvärvats för sambornas gemensamma användning (sambolagen 3 §). Det som inte klassificeras som samboegendom (dvs gemensam bostad och bohag) ska alltså hållas utanför bodelningen.
Med sambors gemensamma bostad avses som huvudregel bl.a. fast egendom som samborna eller någon av dem äger. Detta förutsätter dock att det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (sambolagen 5 § första stycket första punkten).
Med sambors gemensamma bohag avses som huvudregel möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk (sambolagen 7 §).
Vem av samborna äger egendomen?
Huvudregeln
Som huvudregel gäller att den sambo som faktiskt förvärvat egendomen också ska ses som dess ägare Detta betyder att endast den sambo som står som ägare till viss egendom är ägare till den egendomen.
Undantag: Dold samäganderätt
Det finns dock ett undantag från det nyss sagda: nämligen dold samäganderätt. Det finns ingen lag som säger vad som gäller kring dold samäganderätt, däremot har sådana regler vuxit fram genom praxis (rättsfall från Högsta domstolen).
Dold samäganderätt innebär att båda samborna kan anses vara ägare till, trots att det bara är ena sambon som står som ägare till egendomen. Dold samäganderätt till en viss egendom föreligger om följande krav är uppfyllda:
- En av samborna har köpt egendom i sitt namn, men för sambornas gemensamma bruk
- Den andre sambon ska ha bidragit till förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott
- Samborna ska ha utgått från att egendomen ska samägas
Exempel. Sambo A köpte en bil för sambornas gemensamma bruk. Sambo A står som ensam ägare till bilen och står också ensam på lånet, men sambo B bidrog till köpet med ett ekonomiskt tillskott genom att betala köpeskillingen. Samborna utgick från att bilen skulle samägas. Om samtliga krav är uppfyllda kan man alltså dra slutsatsen att det förelegat en gemensam partsvilja hos samborna att bilen, som inköps i den ena sambons namn, ska vara samägd av båda samborna. Detta betyder att dold samäganderätt föreligger och att bilen därmed ägs av båda samborna samt att båda samborna svarar för lånet, trots att det egentligen bara är sambo A som står som ägare och som står på lånet.
Vad gäller i ditt fall?
Vem har rätt till bilen?
Enligt sambolagen räknas inte bilen som varken gemensam bostad eller gemensamt bohag. Denna ska alltså inte ingå i bodelningen och därmed inte heller delas lika mellan din moster och morbror.
Det kan dock vara så att bilen ägs med s.k. dold samäganderätt. Om så är fallet är både din moster och morbror är ägare till bilen, vilket betyder att din moster har lika mycket rätt till bilen som din morbror.
Vem har rätt till huset?
Om huset utgör samboegendom (dvs gemensam bostad) så ska den ingå i bodelningen. Om den däremot inte utgör samboegendom så kan huset fortfarande ägas med dold samäganderätt. Om dold samäganderätt föreligger innebär det, precis som vid bilen, att din moster har lika mycket rätt till bilen som din morbror.
Avslutning
Er situation verkar, precis som du säger, komplicerad och det är svårt för mig att hjälpa dig och din moster fullt ut eftersom jag inte känner till alla omständigheter. Jag hoppas ändå du känner att du fick lite klarhet i vad som gäller, men vill du ha mer hjälp så rekommenderar jag dig att kontakta Familjens jurist för juridisk rådgivning via telefon. Där kan du få prata med en jurist ifall du har några fler funderingar. Jag önskar dig och din moster stort lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.