Vem har rätt att ta över den gemensamma bostaden vid en skilsmässa?
Jag har köpt mitt föräldrarhem 2005. Min dåvarande sambo löste jag ut 2016. Nu har jag träffat ny man som flyttat in i mitt hus utan att köpa in sig i fastigheten. Vi tog gemensamt lån för att renovera & min man ville sätt ’sin egen’ prägel på huset. Vi gifte oss 2018 & dessvärre så tog äktenskapet slut redan 2020. Vi har bott kvar i huset men separerade. Maj 2022 flyttade han från fastigheten & bor i 2a hand & har nu feb-23 begärt skilsmässa & vill att vi säljer huset.
Vi pratade vid giftermålet om att skriva äktenskapsförord men tar det sen…som aldrig blev av. Nu vägrar han skriva på äktenskapsförord. Han tjänar det 3 dubbla mot mig & jag är sjuk & varit i över 1 år men arbetar nu 50%. Jag har genomgott ryggoperationer som inte blir bra & är därför beroende av mitt arbete & dess närhet. Vid en försäljning av huset hävdar jag att jag måste kunna få köpa mig en ny bostad för mig & min dotter som bor med mig. Han har ju flyttat & har en bostad, han kan lätt få ett nytt kontrakt i 1a hand vilket jag inte kan med min inkomst. Han kan även ta lån med sin inkomst vilket jag inte kan.
Känner att mitt föräldrahem är min garanti för att få en ny bostad. Kan man säga här att den som är svagast ska skyddas? Hur ser ni på det hela? Som det ser ut nu så finns det risk att jag & min dotter kan bli bostadslösa?
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!
Bodelning vid äktenskapsskillnad
Vid en äktenskapsskillnad görs en bodelning mellan makarna (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som ingår i bodelningen är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Det som återstår av makarnas giftorättsgods sedan avdrag gjorts för skulder delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Om en make får giftorättsgods på sin lott som överstiger den andre makens andel har man rätt till att betala motsvarande belopp i pengar (11 kap. 9 § Äktenskapsbalken).
Jämkning vid bodelning
Huvudregeln är att makarnas giftorättsgods ska fördelas lika vid en skilsmässa. I vissa fall när äktenskapet varat under en kortare period kan bodelningen jämkas. Jämkning innebär att en make får behålla mer av sitt giftorättsgods om det med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att giftorättsgodset ska delas lika (12 kap. 1 § Äktenskapsbalken).
Regeln blir aktuell vid kortvariga äktenskap som inte har varat i mer än fem år. Den tid som som makarna bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden så som sambor räknas med i femårsperioden. Har äktenskapet varat i exempelvis två år blir enbart två femtedelar av makarnas giftorättsgods föremål för bodelning.
Vem har rätt till den gemensamma bostaden vid äktenskapsskillnad?
Är man vid en skilsmässa inte överens om vem som ska få ta över den gemensamma bostaden avgörs detta genom en behovs och skälighetsbedömning. Vid behovsprövningen ska särskilt beaktas om det finns barn i äktenskapet och den ena maken ensam får vårdnaden om barnen, denne har då i regel störst behov av bostaden. Andra relevanta aspekter är om den ena maken har det lättare än den andre att skaffa en ny bostad. Den make som tar över bostaden ersätter den andra maken med giftorättsgods vid bodelningen eller köper ut denne med pengar om giftorättsgodset inte räcker till.
Situationen i ditt fall
Eftersom ni inte har skrivit något äktenskapsförord och huset inte är enskild egendom sedan innan kommer fastigheten att ingå i bodelningen. Dock har äktenskapet enbart varat en kortare period och du kan därför använda dig av jämkningsregeln som gör att ni inte delar allting på hälften vid bodelningen. Så som du beskriver situationen skulle du oavsett ha rätt att överta bostaden i bodelningen.
En bodelning vid äktenskapsskillnad kan vara komplicerad, främst när makarna inte är överens. Jag rekommenderar dig därför att kontakta en jurist, Familjens Jurist kan hjälpa dig vidare i frågan.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.